Klassiker – en roman eller ett författarskap?

Vad som klassas som en klassiker är en intressant diskussion, men det är inte det jag vill ta upp här. Nej, jag har funderat på vad det är som gör att vissa böcker och/eller författare så självklart klassas som klassiker. Ta till exempel Fjodor Dostojevski, Jane Austin, William Shakespeare, Charles Dickens, eller för att ta ett svenskt exempel, Hjalmar Söderberg. Det är namn som jag tror dyker upp i de flestas huvud när man diskuterar klassiker. Det finns ingen debatt som jag känner till där man diskuterar om Dostojevskis verk är klassiker. Men det är där min fundering kommer in!

Är det så att Brott och straff (till exempel) är så bra att det inte är någon diskussion kring det, eller är det för att han har skrivit flera böcker klassade som klassiker? Men, varför har han flera böcker klassade som klassiker? Är det för att en bok (till exempel Brott och straff) är så bra så den ‘smittar av sig’? Hade de blivit klassade som klassiker om de INTE var skrivna av Dostojevski?

Samma sak gäller för mina andra exempel. Alla böcker som är skrivna av dessa författare klassas som klassiker. Är det för att alla verken är så enastående bra oberoende av varandra och att det är därför författarna fått klassikerstatus, eller är det vi som gör författarna till klassiker istället för romanerna? Buntar vi ihop en bra bok med ett helt författarskap? Eller är böckerna så lika så det är svårt att välja en, och då blir det liksom alla?

Jag tycker det här är väldigt intressant! Diskutera gärna med mig i kommentarerna. Jag vill höra vad ni tycker!

15 thoughts on “Klassiker – en roman eller ett författarskap?

  1. Mycket intressant! Något vi borde diskutera mer i skolan, speciellt vad gäller den kanon som vi tycker att eleverna bör läsa. Är det viktigt att ha läst Brott och Straff och varför då i sådana fall? Vissa författare är utmärkta att läsa som diskussionsunderlag för t.ex. hur det var i Sverige förr (eller andra delar av världen), homosexualitet etc. Jag tror också att vissa författare väckte mycket uppmärksamhet på ”sin tid” genom att vara banbrytande på ena eller andra sättet och därför har de stannat kvar. Så har väl vissa verk blivit klassiker för att de helt enkelt är fantastiska och för att de håller än i dag. Intressant att diskutera är också vilka verk som är representerbara för vår tid och som ska ingå i de böcker man läser i skolan.

    Jag tycker också att det borde ingå författare från andra världsdelar i vår kanon för att få ett större perspektiv på världen. Exempelvis Afrika och Asien.

    1. Det du skriver är väldigt intressant, och jag håller med dig om typ allt, så jag vet inte riktigt vad jag ska svara🙂

      Böcker som definierar sin samtid, är det det som är klassiker, eller är det att många klassiker bara ‘råkar’ göra det? Det finns ju många böcker som beskriver sin samtid som är rent ut sagt skitdåliga… Hmm…

        1. Fast har till exempel Brott och straff lästs av så många? Känns som att det är fler som läst typ Män som hatar kvinnor och Da Vinci-koden!?

            1. Nej, jag skulle inte kalla den en klassiker, men jag tror att den skulle fungera bra även om 100 år. Den handlar om här och nu och hur vårat land är format och fungerar. Hans passion för fotbollen och hans tankar som människa. Jag tror att de som lever om 100 år på något sett skulle kunna identifiera sig med det. Men också uppskatta att lösa hur vårat samhälle ser ut och fungerar idag. (även om det finns bättre böcker än Zlatans bok för detta ändamål;))

                1. Det är verkligen intressant att fundera över vilken samtida litteratur som kommer ses klassiker i framtiden. Och nog har Brott och Straff lästs av många! Det är synd att många missar den eftersom man ofta tror att den är svår och tung. Dock är det mer en kriminalroman!

  2. Jag är inte alls kunnig inom ämnet klassiker men tänkte genast på vetenskap. Vad som är vetenskap preciseras genom erkännande. Kanske kan det vara samma sak med klassiker. Vad som är en klassiker är helt enkelt vad som preciseras som klassiker. Jag kan tänka mig att det finns vissa ramar för vad som går att kalla en klassiker, i detta fall så är det böcker vi pratar om. Det finns ju även klassiker inom musik, film och så vidare. Att något speglar en samtid håller jag delvis med om men jag tror även att en klassiker bör förväntas ”överleva” paradigmskiften i framtisden. Till exempel så skrev musikskribenter angående Foo Fighters senaste album ”Waisitng light” att det var en klassiker redan. Skivan är helt unik och den speglar samtid samtidigt som den har en genuin teknisk kvalitet som gör att den genomsyrar vad som är ”bra” inom musik alla kategorier. Så jag kan tänka mig att en klassiker inom litteratur är något som enligt ”vetare” inom litteratur är så pass bra att det speglar samtiden men kommer även överleva framtiden. Oavsett vilken kategori man gillar tror jag att det som definierar en klassiker är vad som är det genuina i det man gillar. I litteratur är det tekniken att skriva och berätta en historia så pass bra att oavsett vilken genre läsare gillar kan han/hon inte förneka att den är bra gjord.

    Hälsa Siri så mycket från mig syrran så hörs vi imon =)

    Kram

    1. Jag tror att du är inne på något här!! Jag tror absolut att man kan dra de parallellerna du drar!

      Jag tror att en klassiker, förutom som du säger att den måste vara välskriven och en bra berättelse, även måste ta upp något som är väldigt fundamentalt för människan. Det är det som gör dom relevanta väldigt länge.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s