Sopranos är lätt en av mina favoritserier alla tider alla kategorier. Den är genial, och den har allt! Jag såg den aldrig när den gick på tv, utan våran förälskelse satte fart när jag köpte hem första säsongen för några år sedan för att se om jag gillade. Det trodde jag att jag skulle göra då jag hört så mycket gott om den, men man vet ju aldrig. När jag började titta fullkomligt älskade jag den och jag beställde hem alla säsonger på löpande band. Nu har jag alla säsonger (och har haft det ett tag) och tittat igenom hela serien ett par tre gånger skulle jag gissa på. Och idag drog jag igång igen. Första avsnittet, första säsongen och som sig bör för en favoritserie tål den att ses många gånger om! Jag vet inte om jag kan tröttna på Sopranos…
Måste också nämna min favoritkaraktär i serien. Jag älskar dom allihopa! Jag menar Tony till exempel, vem gillar inte honom? (För att inte tala om hans mamma, snacka om att vara bra på att skuldbelägga sina barn! Hahaha!) Paulie är också skön. Och Carmela, åh, jag älskar Carmela! Men favoriten måste ändå vara Silvio Dante, och han får mig på fall redan i början på serien med sin imitation av Al Pacino i Gudfadern. ”Just when I thought I was out… they pull me back in.” Mmmm, underbart!
Och maten! Jag blir alltid sugen på pasta när jag ser serien. Och rödvin såklart… 😉