Den franske löjtnantens kvinna – John Fowles

Sarah är en egendomlig kvinna (inte så egendomlig ur våra ögon sett, men sett ur den tidens ögon), hon är självständig, hon håller sig oftast för sig själv och har ett tragiskt förflutet som det pratas (skvallras) mycket om i Lyme Regis, denna engelska kuststad hon för tillfället bor i. Charles däremot, Charles är en ung adelsman som rest mycket i sina dagar, men som nu är förlovad med Ernestina. Han har slutat med sitt resande till andra länder och är beredd att slå sig ner på ett ställe. När Charles ser Sarah för första gången känner han en oförnekbar dragning till henne. Hon är inte som någon annan kvinna han tidigare träffat…

Rec. ex.

Det här är en fängslande berättelse som innehåller allt en bok ska och kan innehålla för att det ska bli en riktig höjdare. Fowles är en fantastisk berättare, och jag gillar att han i vissa delar av boken går ut från berättelsen och pratar direkt till oss läsare. Oftast gör han detta för att vi ska få en djupare förståelse i hur de sociala normerna såg ut i det viktorianska 1800-talets England, för att förstå vidden och djupet av de dilemman karaktärerna står inför. Jag måste också bara få nämna att boken har ett fantastiskt slut, vilket tyvärr inte alltid är fallet med den här typen av böcker. Men det här slutet. Jisses!

Det tog ett tag innan jag kom in i boken, men när jag väl gjorde det. Wow! När jag kommit in i den kunde jag inte sluta läsa. Det är därför jag har varit så dålig på att blogga de senaste dagarna, jag har ju läst! Den franske löjtnantens kvinna tog verkligen upp hela mig. Tankemässigt och känslomässigt. Det här är en fantastisk läsupplevelse. Å vilken kärlekshistoria! En av de bästa jag läst någonsin. Utan överdrift. Det är en av de bästa böckerna jag läst. Utan överdrift. Jag är typ kär i John Fowles. Okej, det var kanske en liten överdrift.. Det är mer korrekt att säga att jag är kär i den här boken. Det är den första jag läser av Fowles, men den är absolut inte den sista. Nu vill jag läsa ALLT han har skrivit. Hur kan det pratas så relativt lite om en sådan här fantastisk bok!? Att den här inte ens är den boken de flesta tänker på när de tänker på Fowles får mig att hissna. Är Illusionisten ännu bättre? Jag har svårt att tro det, men jag ser fram emot att ta reda på svaret.

Det känns fjuttigt, orden räcker inte till för vad jag kände när jag läste den här boken, så det jag lämnar er med är: Läs den! Läs den! Läs den! Det är ju också ett stort plus att den här utgåvan är så himla snygg, så passa på! In och köp NU på bokus eller adlibris!

Den här boken kommer sitta kvar i mig länge, länge. Som alla fantastiska böcker gör.

Annonser

6 reaktioner på ”Den franske löjtnantens kvinna – John Fowles

    1. Den är hur bra som helst! Även om den är superfin på utsidan, så är den ännu finare på insidan! Hade varit roligt om du också läser den, då skulle vi kunna diskutera slutet och de moraliska dilemman som finns i boken.

  1. Jag har varit lite halvsugen på att läsa den ett tag, mest för att det är bok man ”ska” ha läst. Men nu blir jag verkligen sugen, den låter ju jättebra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s