Förlåt, det var inte meningen!

Stackars lilla blogg, du har blivit totalt ignorerad de senaste dagarna utan att jag ens tänkt på det. Jag tycker att jag har varit väldigt aktiv på nätet, men inser nu att det ”bara” är på twitter (lite), facebook (mycket) och andra bloggar som jag har läst. O sedan när jag stängt av datorn har jag ju läst i min underbara bok Den franske löjtnantens kvinna av Fowles. Jag har haft svårt att slita mig från den de senaste dagarna. Recension kommer imon eller kanske om dagarna två, så snart blir det bokprat här på bloggen igen!

Tack alla bokbloggare för att ni vidgar mina vyer som läsare

Jag har tidigare inte varit så förtjust i fotnoter. Har tyckt att de bryter av texten och kan göra den hattig. Det sitter väl i från skolböckerna kan jag tänka mig, där det utöver att de bröt av texten heller inte hade något intressant att komma med. Tråkigt var bara förnamnet.

Men så för ett tag sedan utmanade ju Anna (Bokstävlarna) Helena (Dark places) att läsa Jonathan Strange & Mr Norris av Susanna Clarke. De började då diskutera deras förkärlek för fotnoter då det tydligen finns många sådana i den boken. Jag hade länge varit intresserad av boken, men jag har ännu inte köpt den. När det nu började diskuteras om den blev jag såklart väldigt sugen på den och har skrivit upp den på min att-köpa-lista. Men så blev jag lite osäker. Kommer jag att klara av alla dessa fotnoter?

Nu läser jag Den franske löjtnantens kvinna av John Fowles och helt plötsligt börjar det dyka upp en del fotnoter i texten, och hör och häpna, jag tycker om dom! Så till den grad att jag börjar längta efter dom och vill läsa fler. Tänk vad det kan göra nära man bara försöker öppna sitt sinne för någonting istället för att leva i agg som sitter i från 15 år tillbaka av anledningar man inte ens kommer ihåg längre. Så, tack alla bokbloggare för att ni öppnar mina ögon och får mig att uppskatta saker jag inte tidigare uppskattat.

Jag har också läst böcker jag annars inte hade läst, vågat mig på genrer jag tidigare inte provat på. Plus att ni är en hop av underbara människor som det är väldigt lärorikt, intressant och roligt att diskutera böcker med. Puss på er alla!

Bloggkärlek är det finaste som finns!

Jag har fått inte mindre än två Liebster Blog Award. Ett från Bokmilaskogen och ett från Bokbrus.

Sofia på Bokmilaskogen har en relativt ny blogg, men hon förtjänar alla läsare hon kan få. Hon skriver intressanta och läsvärda inlägg och verkar (som om inte det vore nog) vara en supermysig tjej. Klicka in på hennes blogg och lär känna henne ni också!

Pia på Bokbrus är kanske mer etablerad i bokbloggsvärlden, men inte mindre läsvärd för det. Hon recenserar oftast ljudböcker, och det är alltid lika intressant att läsa vad hon har att säga om böckerna hon läser! Jag gillar också den detaljen att hon även skriver vad hon tycker om själva uppläsningen av boken. Jag har ännu inte lyssnat på en ljudbok, men om jag skulle göra det skulle jag fråga henne var man börjar någonstans. Klicka er in även till henne!

Fem bloggar/personer som jag gillar och vill ge awarden vidare till. Ja, den är inte lätt. Det finns så himla många bra bloggar där ute. Min strategi blir som följer. Jag har valt ut fem bloggerskor jag läser precis allt av. De är stora, och de flesta känner till dom allra redan, men jag är nyfiken på att se vilka bloggar DOM följer varje dag. Fem av mina favoritbloggar är:

Bokstävlarna

Dark places

Böcker, böcker, böcker

Bokbabbel

Bokcirkus!

Jag tror inte bloggarna behöver mer introduktion än så. Det kan också vara så att alla redan fått awarden då jag inte hunnit läsa några bloggar än idag, men i så fall; Grattis! Nu har du två 😉

När man fått awarden ska man:

1. Klistra in awarden på din blogg.
2. Tacka personerna som gav er awarden och länka till bloggarna.
3. Välj ut fem personer som du vill ge awarden till.
4. Lita på att dina följare sprider kärleken till andra bloggare.
5. Och det viktigaste: Ha roligt och stötta varandra!

Fram för mer bra tv!

Ibland har jag svårt att förstå vad (vilka) det är som avgör vilka tv-serier som visas i Sverige. Missförstå mig rätt, det finns bra program på tv, men det finns också en himla massa skit. Det är därför jag blir så förvånad när de inte köper in BRA serier.

Till exempel Arrested development. Jag har precis köpt hem den tredje säsongen och det är en hysteriskt rolig serie! Jag förstår inte varför inte den visas i Sverige!?

En annan serie som i och för sig går, men det är väl på typ canal+ eller något är Boardwalk empire. Visa den på en ”vanlig” kanal. Snäääälla!!

Game of Thrones vill jag också se, thank you very much!

Sist men absolut inte minst är Parks and recreation. En så fantastiskt rolig serie! Den visas i och för sig på 4 komedi (som jag har) varje dag, och det utan reklam, så för mig faller det i god jord, men det verkar inte som att det är så många som har sett den. Är det för att det går på den kanalen det gör, eller är det för att svenskarna inte gillar serien?Hemska tanke…

Fram för mer bra tv i Sverige! Och gärna relativt samtidigt som de visas ”over there” jag är så grymt trött på att ligga typ ett år efter…

Helgens bokinköp

Jag handlade några böcker igår. Kolla:

En dag av David Nicholls – Jag läste Mitt livs roll av Nicholls för ett tag sedan och blev inte överdrivet hänförd. Inte alls, faktiskt. Den hade några ljusa sidor, men jag var inte villig att läsa mer. Men efter alla hyllningar kan jag inte motstå längre. Jag ger honom en chans till.

Sista natten i Twisted River av John Irving – Jag är så nyfiken på den här boken. Jag har inte läst så mycket om den, men jag känner mig ändå dragen till den på nåt vis.

Kokain av Lasse Wierup och Erik de la Reguera – Jag har länge tänkt att jag ska börja läsa mer faktaböcker, och den här har jag hört många varma rekommendationer om, så det var bara att slå till! (Jag gillar inte begreppet faktaböcker, det minimerar och förtråkigar en boks komplexitet, men jag vet inte vad man annars kallar det. Har ni några förslag?)

Inlåsta av Emma Donoghue – Nominerad till Man Booker Prize. Den verkar otroligt gripande.

2666 av Roberto Bolaño – Jag läste för ett tag sedan De vilda detektiverna (läs vad jag tyckte om den här), vilken jag gillade väldigt mycket, så jag ser fram emot att ännu en gång få sjunka ner i Bolaños värld.

De apatiska av Gellert Tamas – Även den här faller under faktaböckerna jag vill läsa mer av, och den här har jag velat läsa ett bra tag nu. Ett hemskt ämne, som till på köpet utspelar sig till en del i Jönköping (om jag inte har fattat det hela helt fel!?) som ger den en extra dimension för mig personligen.

För mycket lycka av Alice Munro – Som hon hyllas vart man än vänder sig, jag vill kunna sålla mig till den kören.

Freedom av Jonathan Franzen – Ett absolut måste! Har funderat på om jag skulle läsa den på svenska eller engelska, och det verkar inte bättre än att jag har bestämt mig…

The Only Thing We Have to Fear is Fear Itself

Det här tycker jag låter spännande. (Hehe, den var dålig, jag vet…) Du kan ladda ner podcastar med skräcknoveller. Det är tydligen Sveriges första skräckpodcast, så det måste kollas in. De släpper en ny novell i veckan, men det ligger redan tio stycken på sidan Fruktan.se som det går att lyssna på.

De säger att det är läskiga godnattsagor för vuxna, men jag är nog lite för blödig, jag lyssnar nog hellre en timma eller två (eller sju) innan läggdags…

Jag har inte lyssnat själv än, men jag gillar idén och ville dela den med er. Jag återkommer när jag lyssnat.

Kvällens babel

Underbart Babel idag! Umberto Eco är en fascinerande man, men jag har tyvärr inte läst honom än. Vet inte om jag är så sugen på den nya i första hand, lutar nog mer åt Rosens namn (vilket också är praktiskt enklare då jag redan har den hemma), men jag tycker också att Foucaults pendel låter lockande. Jag är svag för fenomenet konspirationsteorier, men insåg under programmet att jag läst förvånansvärt få böcker i ämnet. Så, är det någon som har något bra bok tips där det förekommer konspirationsteorier i sitt esse?

Visst, Babel fick en intervju med Jonathan Franzen, men han koncentrerade sig ju mest på fåglarna, så kvaliteten på den var inte den bästa. Han har varit roligare och mer intressant i andra sammanhang, men på plussidan hade de en annorlunda vinkling på intervjun, den var inte precis som alla andra. Men jag tror de hade lyckats få den originell även utan fåglarna.

Det här med Ottar var väldigt intressant! Jag har läst pinsamt få böcker som lyfter fram kvinnan i historien. Kan i och för sig bero på att det är ett relativt nytt fenomen. Jag blev väldigt gripen av berättelsen om Ottars syster som blev gravid som ung, ivägskickad till Danmark där hon inte kände någon. Hennes rädsla att magen skulle spricka, psykos, självmord. Så tragiskt! Det är svårt att föreställa sig en värld där man inte vet hur bebisen kommer ut. Eller där det är olagligt med preventivmedel. Inte dyrt eller sällsynt eller omodernt, nej, OLAGLIGT.

Som sagt, mycket bra program Babel bjöd på ikväll. Tack.

Gillar du korsord?

Igår när jag var och handlade köpte jag mig en korsordstidning. Jag älskar korsord. Underbar sysselsättning, och man får tänka till lite. Det känns osm att korsord börjar göra en comeback. Det känns som att flera personer runt mig löser korsord än vad det var innan. Det KAN också vara så att jag och mina vänner med mig har blivit äldre… 😉

Babben Larsson är på framsidan av tidningen, vilket fick mig att tänka på att hon skrivit en bok, vilket fick mig att fundera på om de som gillar att läsa (eller skriva) böcker också gillar korsord. Det har ju med språket att göra, och ord. Och det vet vi ju, många läsare är väldigt förtjusta i ord i alla dess former.

Så jag tänkte ställa er en liten fråga; Gillar du att lösa korsord? Svara gärna och kanske motivera ditt svar i kommentarsfältet. Eller gå gärna in på bloggens Facebook-sida och rösta där. Ska bli spännande att se om det är många med mig som gillar sitt korsord.

Vad jag tyckte om Inception

Jag skrev för ett tag sedan att jag hade köpt Inception och att jag äntligen skulle få se denna film som jag så länge velat se. Jag har kommit på att jag glömt skriva vad jag tyckte om filmen. Så, här kommer det.

Vilken film! Jag älskar sådana här filmer! Jag gillar när det är lite lurigt och ibland kanske lite luddigt (i alla fall vid första tittningen). Jag trodde efter vad jag hört från andra att den skulle vara mycket rörigare än vad den var, att man inte skulle förstå någonting, men så var verkligen inte fallet. Jag hade också hört att folk sa om filmen att ”ah, så det var bara en dröm alltihopa” vilket fick mig att tro att det var slutet. Att det skulle hända en massa konstiga saker och sedan skulle det visa sig vara en dröm (a la Lost) (nu har jag inte sett slutet på Lost än, men jag har förstått att deras ”geniala” lösning (som de lovat efter första säsongen att den skulle förklara allting) var att allting var en dröm, smart killar! hur mycket pengar drog ni in för den ”lösningen”??). I Inception visade det sig ganska snart att jag inte hade fått resultatet förstört för mig. Det var ju en del av handlingen, inget avslöjande av slutet.

Jag tyckte att skådespelarna var himla bra. Jag gillar verkligen Leonardo DiCaprio. Han är duktig, och han har gjort en massa bra filmer. (Tänk Blood diamond, Catch me if you can, The Aviator, Gangs of New York, Revolutionary road (som jag har hemma osedd, men efter allt jag hört och sett verkar han och filmen vara strålande).)

Okej, så jag har kommit in på en del sidovägar, men som ni säkert förstått gillade jag filmen. Har du sett den? Vad tyckte du?

En läsares dilemma

Vad är det som gör att det ibland är väldigt svårt att ta upp en bok, men när man väl börjat läsa är den fantastisk, och då tänker man ”varför var jag så motvillig att börja läsa i den här, den är ju jättebra” och så lägger man boken ifrån sig för man måste äta eller sova eller något annat överreklamerat, och så blir det så där motigt att ta upp boken igen. Varför? För boken är himla bra, så det kan ju inte bero på den…okej, jag kanske inte vill fördjupa mig mer i det här ämnet känner jag nu 😉

Spana in min nya header

Jag pratade om en ny bild till headern på bloggen. Efter timmar av att välja böcker, släpa med dom över halva stan, ta upp dom och arrangera på olika sett (något som verkligen inte är min styrka) och tagit kort på kort i olika vinklar, redigerat bilderna och slutligen gjort ett collage så är det fixat. Det har varit roligt och jag är nöjd med resultatet.

Utan min finfina syster som hjälpte till på vägen (nästan hela faktiskt) hade jag aldrig fått ihop det så här bra. (Hon har till och med tagit en del av korten.) Jag kan också garantera att jag inte hade haft det lika trevligt. Tack för all hjälp gumman! You’re simply the best!

Fowles är fantastisk!

”Men skulle detta vara orimligt? Måste en gestalt verkligen vara antingen ”verklig” eller ”ett fantasifoster”? Om ni tror detta, hycklande läsare, kan jag endast småle. Ni tänker inte ens på ert eget förflutna som helt och hållet verkligt, ni smyckar ut det, ni förgyller det eller svärtar ner det; ni bättrar på det och ställer undan det på en hylla – er bok, er romantiserade självbiografi. Vi är alla på flykt från den verkliga verkligheten. Detta är den grundläggande definitionen på homo sapiens.”

– sid. 141 i Den franske löjtnantens kvinna av John Fowles

Vill du bli min kompis?

Så har då äntligen bloggen skaffat facebook. Ett litet steg för mänskligheten, ett stort steg för mig. Jag har ingen aning om vad jag gör och känner mig mest förvirrad och dum, men det ska nog lösa sig med tiden. Men ha gärna lite överseende med mig, jag har inte haft facebook innan privat heller, så jag håller på att lära mig det resten av Sverige redan kan. Sist men inte minst, eller hur är det man brukar säga 😉

Jag har redan några bloggar som vänner, men långt ifrån alla jag vill ha. Det äär lite svårt att hitta folk bara, i och med att jag inte alltid kan hela namnen på folket, så ni får väldigt gärna leta upp mig (jag heter Påhittade nöjen) så kan vi kanske bli vänner?

Mina boktitelsvar

Vem kan motstå en sådan här fin enkät av Bokstävlarna herself!? Här kommer mina svar (läs dom med en nypa salt):

Hej! Utan att säga hej då
Vem är du? En dåre fri (!??)
Hur önskar du att du kunde vara? Benrangel
Vad gör du helst en ledig dag? Sängläge
Beskriv ditt favoritdjur. Katt i Warszawa
Hur ser du ut? Vakande ögon
Beskriv ditt humör idag. Smärtans hus
Vad är viktigast i ditt liv? Att leva ett liv, inte vinna ett krig
Vad är helt oviktigt för dig? Det
Beskriv en plats du trivs på. Välkommen hem
Beskriv något du tycker är vackert. Tillsammans är man mindre ensam
Vad längtar du efter mest just nu? Syskonkärlek
Vad längtar du inte alls efter? Mina ex

Några ändringar…igen

Jag har ändrat på bloggens design. Igen. Det är svårt att få till  det perfekt, plus att det är roligt med lite ombyte ibland. Tyckte den förra designen var väldigt ljus, och att det kanske blir bättre med något lite mörkare till hösten/vintern.

Säg gärna vad ni tycker och om ni saknar något på sidan. Bilden kommer kanske bytas snart (måste bara få ihop någon bättre först) och jag har problem med bakgrundsfärgen, tycker alla ser konstiga ut, så för nu får det vara den som var inställd från början, så om färgens byts flera gånger idag, är det bara jag som provar lite olika alternativ.

Uppdatering: Har ändrat bakgrunden till rosa. Tyckte det blev rätt bra.

Uppdatering nr 2: Hittade den här bakgrundsbilden som jag inte tyckte passade så bra med mitt förra tema, men nu fungerar det bättre. Eller? Vad tycker ni?

Ulf Lundell, författaren

Igår intervjuades Ulf Lundell i Babel. Jag har lyssnat en del på hans musik, och varit på några konserter av honom. Han är väl inte min favorit, men jag tycker han är bra.

Men, jag har, konstigt nog, ännu inte läst en enda bok av honom! Jag har tänkt många gånger att jag vill göra det, och köpte till och med hem Jack för några år sedan, en bok som jag känner att jag vill och ”borde” läsa. Det har fortfarande inte blivit av. Jag är inte så sugen på den. Har många gånger varit nyfiken på hans andra böcker, men har hört att medan vissa är jättebra är vissa inte lika bra, och jag har verkligen ingen aning om vilka som är vad. Någon som kan hjälpa till? Har du läst Lundell? Vilka böcker får man inte missa och vilka ska man undvika?

Idag läser jag…

… Den franske löjtnantens kvinna av John Fowles.

Det är den första boken jag läser av Fowles, och än så länge är den lovande. Mycket lovande.

(Vill också flika in att filten på bilden är den snyggaste och framför allt skönaste jag någonsin har ägt. Eller sett hos någon annan för den delen. Den är perfekt.)

Det finns bad guys, och så finns det bad guys!

Jag vet inte om man ska skratta eller gråta. Eller jo, det vet jag. HAHAHAHA!!!!!

Dumma brottslingar är fan det roligaste som finns. Inte så att han är dum, han är säkert smart. Och han verkar ha hållit på ganska länge, så han gjorde det nog ganska smart också, kanske. Men allvarligt talat, det här måste vara det mesta möjliga jobbet man kan göra för så lite pengar som möjligt, och jag tänker, med min ringa erfarenhet, att brottslighet borde fungera tvärtom.

Titta in här och läs om mannen som stal böcker från ett bibliotek för att sedan sälja dom på Amazon.com.

Fallet Vincent Franke – Christoffer Carlsson

När jag började läsa Fallet Vincent Franke visste jag inte mycket om den. Det enda jag visste var att många bokbloggare som läst den gillat den och ordet noir har varit inblandat. Det tycker jag var det optimala, speciellt för den här boken, så jag tänker inte göra någon närmare beskrivning av handlingen, men för att de som ännu inte läst boken ska få någon känsla för den har jag valt ut ett citat från början av boken som jag tycker säger väldigt mycket om boken, Vincent som person och Christoffer Carlssons underbara språk:

”Jag är ingen ytlig person. Flera gånger har jag fallit för sprickorna i människors fasader, det ofullbordade och defekta, det som kanske mer än något annat gör oss mänskliga. Jag fascineras av det. Men den här gången fanns det för många hot omkring mig, alldeles för många frågetecken. Jag behöver det tvådimensionella det enkla, för att kunna fungera. Jag anar något hos Maria, att hon är så mycket mer än bara det skimmer jag föreställer mig när jag blundar. Men jag är rädd att se det, rädd att se sprickorna. Jag tror att de skulle vara för mycket för mig att klara av. Jag inbillar mig att hon är perfekt, oförstörd, jag har placerat henne på en piedestal. Ingen vet bättre än jag att förträngning är en effektiv försvarsmekanism. Jag skäms lite över det, att jag föser undan nyanserna, men jag måste. Jag är för nära gränsen för att våga se saker som de är. Om verkligheten kom skrikande tillbaka till mig, skulle jag förmodligen smälla till och haverera likt en överbelastad säkring.”

– sid. 31-32

Det här är en underbar och väldigt spännande bok. Och språket, språket är lysande! Ni ska få ett par exempel till:

”Somliga saker, somliga ärr, är för evigt.”                           – sid. 147

”Tiden läker alla sår utom de som sitter i hjärtat.”               – sid. 192

Jag som brukar tycka att boken är helig har för en gångs skull gjort hundöron. Det var så många meningar och längre stycken jag ville återvända till, så jag hade egentligen inget val, och jag är glad att jag gjorde det. Jag har suttit och bläddrat i den fram och tillbaka flera gånger redan. Carlsson är en otroligt lovande författare. Det här är en av de bästa debuterna jag läst på länge. Det ska bli intressant att följa hans författarskap. Du som ännu inte läst Fallet Vincent Franke; gör det!

Köp den idag hos till exempel bokus eller adlibris.

Grattis Tomas Tranströmer!

Det känns som om det mesta redan är sagt om årets Nobelprisvinnare i litteratur. Allt jag har att tillägga just nu är ett stort grattis till Tomas Tranströmer. Himla roligt att det gick till en svensk ändå! Och inte vilken svensk som helst…

Konstigt att man plötsligt känner ett sug efter hans samling som nyligen kom ut. Jag förstår inte detta… 😉