Jackson, Mississippi. 1960-talet. Det är en spännande tid då mycket händer. Några år tidigare ägde Rosa Parks och bussincidenten rum. Elvis börjar bli populär. Martin Luther King håller sitt berömda ”I have a dream”-tal. James Meredith blir den första svarta mannen som går på University of Mississippi. Som sagt, en spännande tid.
Världen börjar sakta (alldeles för sakta) inse och acceptera att svarta och vita människor är lika mycket värda. Att vi är precis likadana, vi har bara olika färg på våra hudar. Men i Jackson Mississippi ligger utvecklingen lite efter. Svarta och vita lever separata liv. De bor i olika ändar av staden, de har olika förutsättningar, de har olika läkare, olika skolor. De har till och med separata toaletter i de privata hemmen så att inte de vita ska få några av de svartas sjukdomar. De vita är arbetsgivare och de svarta är arbetstagare med oacceptabelt låg lön. I The Help ligger fokus på svarta kvinnor som jobbar som hemhjälp för vita kvinnor och de vita kvinnorna som anställer dom. Hemhjälpen sköter deras hem, de uppfostrar deras barn, de lagar all mat, och ändå litar de vita kvinnorna inte på dom. Det blir en speciell dynamik mellan dessa kvinnor som blir väldigt intressant.
Boken har tre huvudkaraktärer: Aibileen, Minny och Miss Skeeter. Aibileen har jobbat med att uppfostra vita barn i hela sitt liv. Hon stannar inte för länge hos en och samma familj, utan gillar att jobba i familjerna när barnen är små och växer upp, sedan byter hon gärna hushåll. Hon bor ensam och sörjer sin son som dött ett par år tidigare i en olycka. Hon är lugn och stabil och mycket omtyckt (i sin del av stan). Minny har fem barn och en man och hon har problem med att hålla sig kvar på ett jobb då hon har svårt att hålla tyst. Hon har för stor mun och säger gärna emot husfrun, något som inte uppskattas. Aibileen och Minny är väninnor och bor i samma område. Miss Skeeter är en vit kvinna som precis kommit hem igen efter att ha varit iväg i några år och utbildat sig. Hennes dröm är att bli journalist. Hon umgås i de vita kretsarna men börjar inse mer och mer att hon inte nödvändigtvis delar alla deras åsikter.
Det här är en alldeles fantastisk bok som jag bara älskar och inte kan få nog av. The Help är rolig, tänkvärd, viktig, spännande, gripande, hjärtlig, underhållande, ja, listan kan göras lång. Den är skriven på sydstatsdialekt, vilket ger ännu en dimension till läsningen, något som (antagligen) försvinner i den svenska översättningen, så läs den gärna på engelska. (Plus att bokens omslag är ett av de snyggare alla kategorier.) Jag rekommenderar hjärtligt den här boken till ALLA. Läs den och njut, och en liten varning; den är omöjlig att lägga ifrån sig!
Påhittade nöjen 
Jag håller med dig. Det är en helt underbar bok.
Visst är det! Jag håller tummarna att Stockett kommer skriva många bra böcker framöver.
Den finns redan på min mentala att-läsa-lista och ska absolut införskaffas läsas! Någon gång.. Dock på svenska. Så ja, jag undrar också hur de har gjort med dialekten som jag läst om i många bloggrecensioner..? Återstår att se.
Hoppas du kommer gilla den! Ska bli intressant att se vad du tycker. Och att höra hur den ter sig på svenska.
Fan, skulle ha läst den på engelska!
Haha, ja det tycker jag nog att du skule ha gjort 🙂
Ja den är riktigt bra!
Visst är den!