De vilda detektiverna – Roberto Bolaño

Det var ett tag sedan jag läste den här boken nu, och jag har lite svårigheter att komma på vad jag ska skriva om boken, men nu känner jag att jag inte kan vänta längre. Annars kommer jag ju inte komma ihåg lika bra, så jag gör ett försök.

De vilda detektiverna börjar sin handling 1975 i Mexico City. Vi får där följa några ungdomar som är intresserade av att läsa och skriva poesi. De kallar sig själv för inälvsrealisterna. I början är det en berättare som berättar allt från sitt perspektiv i en kronologisk ordning. Efter ett tag börjar det hoppa lite mer i handlingen. Tiden är någorlunda kronologisk fortfarande, men kapitlen är uppdelade så att det är olika berättarröster i varje kapitel, och på så sett får vi följa Ulises Lima och Arturo Bolano (två av ungdomarna som är grunden till inälvsrealisterna).

Mycket mer vet jag inte om jag kan berätta om handlingen även om jag skulle vilja. Berättelsen är svår att beskriva utan att avslöja för mycket, och den innehåller så mycket händelser och så många personer, så jag vet inte ens var jag skulle börja.

Jag har även ett erkännande att komma med. Som i alla stora berättelser (?) är ingenting svart eller vitt, och en del lämnas upp till läsaren. På ett sett kan jag tycka det är charmigt, men det är också lite enerverande så jag inte vet om det är upp till mig att fantisera eller om det är att jag missat något och helt enkelt inte fattat riktigt. Om det är någon som läst skulle jag väldigt gärna diskutera slutet med någon!

Det här är en väldigt, väldigt bra bok! Den innehåller så mycket och den beskriver livet, med allt vad det kan innebära. Bolaño skriver väldigt fängslande och vilken berättelse han har fått ihop! Överväldigande. Gripande. Läsvärd. Definitivt läsvärd! Det luktar mästerverk och modern klassiker långa vägar! Jag kommer kasta mig över 2666 när den kommer ut på pocket i höst.

Om du också vill läsa De vilda detektiverna kan du köpa den på bokus eller adlibris.

6 thoughts on “De vilda detektiverna – Roberto Bolaño

  1. Jag tyckte också mycket om De vilda detektiverna och nu ligger 2666 i läshögen och väntar. Men den är så omfattande att jag drar mig för att börja trots att jag vet att den verkar såååå bra och spännande.

    1. Jag förstår vad du menar. De är riktiga tjockisar! Och vissa partier var, kanske inte dåliga, men inte riktigt lika strålande som andra. Jag har dock fått för mig att jag kommer gilla 2666 bättre. Vet inte riktigt varför, det bara känns så. Det kan ta ett tag innan jag sätter tänderna i den nya också, men att köpa den på pocket är alltid bra med så tjocka böcker. Lätta att ha med sig och lätta(re) att läsa🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s