The Housekeeper and the Professor – Yoko Ogawa

Professorn är matematiker, och han älskar siffror. De är hans liv. Det är i dom och genom dom han ser resten av världen. Han har dock varit med om en olycka som fick konsekvensen att han nu bara minns de senaste 80 minuterna. Han minns allt innan olyckan, men som sagt, sedan dess bara 80 minuter bakåt. På grund av detta har han små lappar fastsatta på hans kläder så att han ska komma ihåg saker han behöver veta. En dag börjar en ny hemhjälp hos honom och de blir vänner. Professorn får även ett starkt band till hennes tioåriga son. Även om han efter 80 minuter efter att de gått har glömt vilka de är, och de för honom är främlingar nästa dag de träffas blir de riktiga vänner.

Den här boken är en riktig liten pärla! Jag gillar handlingen, språket, känslan jag får när jag läser den. Jag gillar matematikinslagen. (Nu råkar jag gilla matematik, men även om man inte gör det tror jag man kommer gilla den här boken.) Jag gillar alla karaktärerna i boken, men jag måste säga att det är något speciellt med professorn! Mitt hjärta ömmar så för denna lilla farbror, och jag vill veta mer om honom. Det är egentligen det enda problemet jag har med den här boken; den är för kort! Så vad väntar du på? Läs den du också!

Du kan till exempel köpa den på bokus eller adlibris.

Annons

Halvvägs där

>Juni börjar närma sig sitt slut, vilket innebär att halva året har passerat. Jag har inte gått med i så många läsutmaningar i år, men det jag har tagit på mig har jag lyckats ganska bra med, tycker jag själv.

Enligt O startade Boktolvan där man själv valde författare man inte läst men som man vill läsa. Jag skrev en rätt lång lista och har nu läst sex stycken av dom, vilket innebär att jag håller exakt det tempo som det är tänkt.

Jag lovade också mig själv att läsa fler böcker på engelska och att jag skulle läsa en del klassiker. Att läsa klassiker har väl inte gått så bra kanske, men jag har läst några böcker på engelska:

We have always lives in the castle – Shirley Jackson
Long lost – Harlan Coben
The summer without men – Siri Hustvedt
Och just nu håller jag på med The Housekeeper and the Professor av Yoko Ogawa.

Allt som allt är jag nöjd och hoppas att jag kommer hålla det här uppe även den andra delen av året. Och att en och annan klassiker kommer slinka ner också.

Nu läser jag en underbar bok!

Idag är himlen blå och solen skiner. Jag sitter på min balkong och njuter av…

…The Housekeeper and the Professor av Yoko Ogawa.

Vem kan säga nej till en Harlan Coben?

På Ciccis bokblogg lottas det ut böcker varje månad. Just nu är det en Harlan Coben som lottas ut, vilket jag inte ser hur man kan tacka nej till. Jag är gärna med på utlottningen! Vill du också vara med? Titta in här.

Alltför nära – Linwood Barclay

Derek, 17 år, är hemma hos sin kompis Adam (som bor i grannhuset) som precis ska åka iväg en vecka med sin mamma och pappa. Vad familjen inte vet om är att Derek har planer på att stanna kvar inne i huset, så han kan vara där med sin flickvän under veckan de är borta. Mycket riktigt, Derek gömmer sig och familjen åker iväg. Derek är kvar inne i huset någon timme senare när han plötsligt hör att de kommer hem igen. Han gömmer sig snabbt så att de inte ska upptäcka honom, men efter en stund hör han att det ringer på dörren och sedan hör han skott. Adam och hans föräldrar har blivit mördade…

Jag blev så besviken när jag läste den här boken! Jag berättade om det i ett tidigare inlägg och jag måste tyvärr meddela att boken fortsatte på samma tråkiga förutsägbara bana hela vägen till slutet. Jag är inte imponerad och jag tror faktiskt jag är färdig med Barclay nu. Han får se till att bättra på rätt många saker om han vill ha kvar mig som läsare. Jag tror han har det i sig, frågan är hur länge man orkar vänta!? Vissa saker i boken är lite intressanta att läsa om och språket är där, men annars är det väldigt många saker jag irriterar mig på.

En stor sak jag irriterade mig på under hela läsningen var att man hela tiden visste vad som skulle komma. Allting blev aldrig ställt på sin ända, vilket är en av en deckarens bästa kvaliteter om du frågar mig. Och jag vill att det ska vara spännande. Att inte ha en aning om vad som är på gång. Eller tro att man har en aning för att det sedan kommer kastas om. Den här boken är inte spännande. Ingenting kastas om. Allting ligger kvar där det var. Hela. Boken. Igenom!

En annan sak jag blir frustrerad av är när karaktärer ljuger för folk runt omkring sig av dåliga anledningar. Hemligheter som man förstår (och som karaktären också borde förstå) att det inte går att hålla hemliga i längden. Sanningen måste komma fram och ändå tar de en massa konstiga beslut, beter sig dumt och ljuger för alla möjliga personer, speciellt dom som står dom nära. I den här boken är det Ellen som jag blir irriterad på. Hon är fru till huvudpersonen Jim. Det är nog meningen att man ska bli lite nyfiken och tänka ‘undra vad det är hon vet, det kommer nog ändra synsättet på händelserna helt, hon har nog en logisk förklaring’ och man hoppas, hoppas, hoppas att det är en twist i sikte. En enda liten twist kan man väl få i boken? Men nej, det kommer ingen twist och hon hade ingen mystisk förklaring varför hon betett sig som hon gjort, allt låg till precis som man redan visste att det gjorde. Tråkigt!

Som ni kanske förstår rekommenderar jag inte den här boken. Nej, det finns mycket bättre deckare där ute att läsa. Ta en av dom istället!

Du kan köpa den här boken här eller här.

En bokmals midsommar

Att gå runt i olika gärdsgårdar och plocka blommor i all ära, men det är inte riktigt så det ser ut hemma hos mig. Nej, under kudden har jag något helt annat. Linda (på bloggen Enligt O) har dessa under kudden. Mina val är:

Undra vem jag skulle drömma om om jag faktiskt lade dessa under kudden!?!

Skärpning Barclay!

Okej, så jag är halvvägs in i Linwood Barclays Alltför nära. Jag har tidigare läst Utan ett ord som jag gillade, även om jag inte var extatisk (läs vad jag skrev om den här). Även Utan ett ord tyckte jag var ganska förutsägbar, men inte alls i klass med den här boken!

Man märker direkt vart författaren är på väg med vissa (läs alla) saker i handlingen och hittills har jag inte blivit överraskad eller haft fel en enda gång. Jag vet hela tiden hur de kommande tjugo sidorna kommer se ut, vilket börjar bli riktigt tråkigt nu. Jag tror mig också veta hur boken kommer sluta, men jag hoppas till Gud att jag har fel! Jag frågar mig under läsningen: Var är de sköna twistarna? Var är spänningen? Ännu har jag inte fått några svar… Jag bryr mig inte speciellt mycket om karaktärerna i boken, och jag bryr mig inte om vem som dödat och/eller varför han/hon/dom gjort det. Tyvärr. En deckare måste vara bättre än så här!

Så, Linwood Barclay de kommande 200 sidorna måste vara mindblowing mycket bättre än de 200 redan lästa. Du måste göra en vändning värdig en plats i Guinness rekordbok. Göra twist på twist som jag aldrig såg komma. Men, jag har inga höga förhoppningar att det kommer hända. Vilket är synd. För jag vill verkligen gilla Barclay!

Det vankas midsommar

Jag verkar inte vara den enda som inte längtar efter att få sjunga och hoppdansa till ‘Små grodorna’ och ‘Prästens lilla kråka’. Nej, midsommar ska ju firas med sill och färskpotatis, kanske en nubbe, jordgubbar (ett måste!) och att umgås och varför inte spela lite kubb? Men varvat med det är det ju underbart att få sitta och läsa. När det nu i år (som vanligt) inte verkar bli så fint väder, utan det verkar som att det vankas regn, då är det så himla skönt att kunna krypa ner i soffan med en bra bok. Jag köpte nyligen hem lite sommarläsning, så jag har lite att välja på. Idag håller jag på med Alltför nära av Linwood Barclay. Jag är inte överförtjust direkt, men mer om det kommer senare.

Pretty please!

Mitt internet har krånglat i dagarna tre nu, och om det inte har ordnat sig nu ser jag inget annat än att jag får åka till butiken (igen) och ställa mig på golvet och börja gråta. Det är det enda alternativet kvar som jag kan komma på som jag inte redan gjort. Så, nu håller vi alla tummar vi kan att det är färdigfixat med modem och program och inställningar för min del. Snälla, internetgudarna, jag ber er, snäääällla!!!

Uppdatering: Det krånglar igen…

Inhandlad sommarläsning

Jag har tänkt att ta det lugnt med bokinköp nu under sommaren. Jag vill inte gå så långt så jag kan kalla det köpstopp, men jag kommer inte köpa så många böcker i sommar. Det av den enkla anledningen att jag har köpt en hel del (förhoppningsvis) bra böcker i vår som jag ännu inte hunnit läsa, plus att det finns fler böcker i mina hyllor som jag heller inte har läst ännu. Men, för att liksom kicka igång det här var jag ju tvungen att beställa hem några böcker innan det börjar på riktigt. Logiken i den ni 😉

Kråkflickan, Jerker Eriksson och Håkan Axlander-Sundquist – Jag är så nyfiken på den här boken!
Oväntat besök på Star Street, Marian Keyes – Det är alltid trevligt med lite chick-lit på sommaren.
Revolt, Suzanne Collins – Jag läste Hungerspelen och gillade. Har efter det väntat med att läsa Fatta eld tills Revolt var i mina händer. Nu ligger den här, så jag kommer snart hugga in på Fatta eld.

Metro 2033, Dmitrij Gluchovskij – Jag hörde den skrika på mig, var tvungen att lyssna.
Alltför nära, Linwood Barclay – Läste Utan ett ord och blev förtjust. Denna bok är därmed ett måste.

The Imperfectionosts, Tom Rachman – En omtalad bok just nu och jag är så nyfiken på den här boken. Tror jag kommer gilla, men är lite rädd att jag har för höga förväntningar.

The lake of the dead languages, Carol Goodman – Helena på Dark Places har den på sin älsklinglista. Måste därför genast kolla upp den!

Ja, där har vi den, sommaren 2011.

Presidentens hustru – Curtis Sittenfeld

I vanliga fall brukar jag skriva lite om bokens handling, men det tänker jag inte göra den här gången. För det här är inget ‘vanligt fall’. Det här är ett extraordinärt fall. Det här är en bok och en läsupplevelse utöver det vanliga. En av de bästa böcker jag läst på väldigt länge. Jag blir så lycklig när jag hittar sådana här böcker. Som jag redan konstaterat är den en page turner utan dess like, det händer saker, intressanta saker, hela tiden i boken och Curtis Sittenfeld skriver berättelsen på ett strålande sätt. Det enda jag kommer säga är att boken löst är baserad på Laura Bush (fru till George W. Bush).

Som jag skrivit tidigare är jag nyfiken på vad som är sant i boken och vad som är fiktion. Jag har dock hållit fingrarna från google då jag ville läsa färdigt boken först. Men nu, nu håller jag på att spricka, och så fort jag skrivit klart här ska jag läsa allt jag kan komma över på nätet om Laura Bush!

Jag har verkligen tagit den här boken till mitt hjärta och jag har här hittat en ny favoritförfattare, men framför allt en ny favoritbok. Sommaren 2011 kommer gå till minnes som sommaren då jag läste Presidentens hustru.

Om det är någon som ännu inte har förstått det så tycker jag att ni ska läsa den här boken. Om ni ska ta något boktips från mig och min lilla blogg; ta det här. Ni kommer inte att ångra er!

Du kan bland annat köpa den på bokus eller på adlibris.

En liten uppdatering

Som tur var kan jag nu konstatera att det bara var en liten. liten svacka, som nu tillhör det förflutna, det ligger bakom mig och är borta ur mitt minne. Nu är Presidentens hustru så där ruskigt bra igen. Yes!

Slutet gott, allting gott

När jag började läsa Presidentens hustru trodde jag att jag skulle gilla tiden när maken är president mest, att hennes uppväxt mer kom på köpet, men det har visat sig att så inte är fallet. Jag är nu inne på de sista hundra sidorna och Charlie är nu president och jag tycker boken har blivit lite segare. Jag har älskat hela boken, och jag älskar väl den här delen också. Bara inte lika mycket. Jag har dock inte läst ut boken än, så det finns fortfarande tid för förändring i den här delen på boken, och jag hoppas den kommer, för jag vill så gärna ha ett perfekt slut på en perfekt bok!

Dagens höjdpunkt

Det finns inget bättre än att efter en halvjobbig, tråkig, dag komma hem och kunna sätta sig och bara läsa. Underbart! Speciellt när boken är hur himla bra som helst!

Hur mycket har Alice Blackwell och Laura Bush gemensamt?

Jag håller ju på att läsa Presidentens hustru just nu, och även om jag aldrig vill att den ska ta slut kan jag inte vänta tills den faktiskt gör det. Allt jag vill just nu är att googla och ta reda på vad som är sant och vad som inte är sant.

Till exempel: Är Laura Bush demokrat? Är George W. Bush och hans familj så odrägliga som de framställs i boken? Lästes verkligen en snuskig limerick upp om Laura första gången hon träffade sin blivande mans familj? Gjorde hon abort? Var hennes farmor gay? Ville hon verkligen inte ha något att göra med politik?

Ja, frågorna är många! Men jag vill inte ta reda på de här sakerna förrens jag läst färdigt boken. Jag vill uppleva boken först, och så kan jag ta reda på vad som är fakta och vad som är fiktion senare.

Söndagsmys

Det här blir min söndagskväll. Kan inte komma på vad som hade gjort kvällen bättre. Det skulle vara att toppa jordgubbarna och Studio 60 on Sunset Strip med lite läsning. Vilket jag givetvis kommer göra. Presidentens hustru är som sagt svår att lägga ifrån sig.

En page turner utan dess like

När jag började läsa i Presidentens hustru läste jag bara små stycken åt gången och jag läste dom sakta. Jag gillade den starkt och ville smaka på och uppleva varje ord. Jag läser fortfarande i den ganska sakta, men inte längre i små stycken. Den är helt enkelt för bra. Idag har jag knappt kunnat lägga den ifrån mig. Det här är en bok jag kommer ge som boktips till ALLA. Vare sig de frågar eller inte.

Man lär sig något varje dag

Jag kan nu konstatera att det är helt omöjligt att beställa hem böcker som ska vara present till någon annan (i detta fall till mamma) utan att det slinker ner några till en själv i processen.

Den här läxan har jag i och för sig lärt mig innan också, men för varje gång det händer etableras fenomenet mer och mer från ett sammanträffande till en oföränderlig lag.

En luftig bokhylla betyder att det finns plats för fler böcker

Förra veckan investerade jag i en ny bokhylla, och det måste jag säga, det var mitt bästa köp på länge. Idag har jag fixat i alla hyllorna och istället för att vara överfulla har jag nu plats. Vilken lyxig känsla! Nu behöver jag inte våndas över var jag ska lägga mina nya eller utlästa böcker. Nu finns det plats.

Äntligen har det börjat regna ute och det är lite småkyligt sådär, så idag är det en perfekt dag att sitta inne och läsa (kanske till och med under en filt) med en kopp kaffe eller två medans regnet slår mot rutan.

Heaven on earth

Okej, så sommaren är här. Som vi har väntat, och nu är den här med alla sina egenskaper. Vi kan äntligen äta färskpotatis, för att inte tala om jordgubbar. Och glass! Vi kan hänga på våra balkonger och läsa hela dagarna och hela kvällarna. Vi kan grilla våran mat, och vi kan sola och bada. Allt är grönt och blommor och naturen visar upp sig från sin vackra sida, men trots allt detta är inte det min höjdpunkt på dagarna just nu.

Nej, höjdpunkten är när jag är så varm och svettig jag kan bli och luften hänger tung och är jobbig, och jag kan gå in och sätta mig vid min fläkt. Åh, min fläkt! Den fläktar så skönt. Helt plötsligt känner man sig som en människa igen, istället för en vattenpöl. Mmmm, så skönt det är att sitta här.

(Det borde vara en mänsklig rättighet att ha en fläkt.)

Vi är så mycket mer!

Vi bokbloggare nördar gärna in oss på böcker och allt som har med dom att göra, men vi har ju faktiskt en del andra intressen också. Linda till exempel, hon gillar trav och jag, jag gillar minigolf.

My bad Åsa, my bad!

Åsa (som har bloggen Kafka på jobbet) kom med en bra poäng i kommentarerna till mitt inlägg om Mörkt vatten av JCO. Jag har ju faktiskt själv tagit upp diskussionen om att jag vill diskutera slutet av böcker, och så gör jag inte det själv när det är något om slutet jag verkligen vill diskutera. Så dumt, så dumt.

Så nu gjorde jag som så att i kommentarerna till recensionen av Mörkt vatten har jag skrivit lite mera om tankar och undringar jag hade under läsningen. Jag varnar även här för att det jag skrivit till är spoilers. Bara stora feta spoilers.

Mörkt vatten – Joyce Carol Oates

Jag har dragit mig lite för att skriva en recension på den här boken. Jag vet inte vad jag ska skriva. Den berörde mig djupt och slog an på vissa strängar i mig, men jag vill inte gå in för mycket på vissa detaljer då jag absolut inte vill säga för mycket om handlingen till någon som ännu inte läst Mörkt vatten av Joyce Carol Oates.

En kvinna mäter en äldre man på ett firande på fjärde juli. Senare på kvällen när de ska åka därifrån råkar de ut för en trafikolycka. Bilen åker ner i vattnet och kvinnan håller på att drunkna.

Det är inte alla författare som hade klarat av att skriva en sådan här berättelse så gripande som JCO gör. Här visar hon verkligen vilken fantastisk författare hon är. Boken känns klaustrofobisk, så som flickan i bilen måste känna sig, och historien utvidgas mer och mer ju fler sidor du läser. Och läsa den, det tycker jag att du ska göra!

Köp boken exempelvis hos bokus eller adlibris.

Hemmagjort iste…mmm….

Jag är egentigen en kaffemänniska, för det mesta är det bara kaffe som gäller. Men det kan finnas stunder då det är trevligt att variera sig. Då är te ett bra alternativ som jag brukar ta till. Speciellt på vintrarna och då mest på kvällarna. Men te nu på sommaren tycker inte jag är lika gott. Det är ju så varmt ute och då är jag inte direkt sugen på nästan kokande varmt te.

Men, som alltid (nästan) finns det en lösning: Iste! Så idag har jag för första gången gjort hemmagjort iste. Jag hittade receptet här, och jag måste säga att jag är väldigt nöjd med resultatet. Jag använde ett te med smaken Tropisk frukt, vilket blev väldigt somrigt och gott, och istället för att pressa i citron skivade jag den i kannan. Jag tyckte det såg trevligare ut. Denna sommaren kommer gå i isteets tecken, jag känner det på mig. Det var, eller ÄR, jättegott!

Boken med stort B

Citatet i gårdagens inlägg kommer från:

Presidentens hustru av Curtis Sittenfeld

Det är alltså boken jag håller på med nu, och än så länge älskar jag den. Jag har kännt att det här är en bok som jag kommer älska, men har jag varit lite orolig att jag har haft för höga förväntningar. Jag tog ändå mod till mig häromdagen och tänkte att nu får det bära eller brista. Och det bär vill jag lova! Jag njuter verkligen. Läser varenda ord sakta och noggrant och suger in allt. Otroligt bra. Varför har ingen sagt att den är SÅ HÄR BRA??!!