Månad: april 2011
Fruktsallad och försvinnanden
Min påsk har innehållit två mycket trevliga påskluncher med familjen. Det har varit så skönt att träffa alla, ingen var stressad och så satte vi oss ner och bara åt och pratade. Supermysigt! Plus en eloge till vädret som har varit strålande (hehe). Påsken är lätt en av de bästa högtiderna vi har.
När jag sedan kommit hem efter mycket pratande och ätande har jag satt mig att läsa på balkongen, till kvällsmat har det blivit lite mumsig frukt. Jo Nesbøs Snömannen har varit perfekt läsning för att koppla av. Mitt i all familjefrid blir det en rätt skön kontrast med lite mord, mystiska försvinnanden och elaksinnade snögubbar.
Det har varit väldigt lugnt i bloggvärlden nu under påsk, vilket är förståeligt (jag har inte heller varit inne och läst eller skrivit något), men nu är jag sugen på att läsa om vad andra läst och gjort under påsken, så jag hoppas att bloggandet sätter fart nu igen. Kom igen! Blogga på! Skriv!
Så sant, så sant
Skräcken är absolut och friflytande och den hakar sig, precis som ångesten eller kärleken, fast vid det här, det där eller någonting annat, men ligger alltid på lur och bara väntar på att bli väckt till liv.
-Fay Weldon, Auto da Fay, sid. 321
Två boktips från Indien
Jag tycker alltid det är roligt att se vad som läses och gillas i andra länder. Jag fick ju för ett tag sedan tips från Amerika, och nu tänkte jag dela med mig att två boktips jag fick häromdagen. Jag fick dom i andra hand, men de kommer från en person som arbetat på ambassaden i Indien i många år. De tips jag fick var:
In spite of the Gods: The strange rise of modern India – Edward Luce
Nine lives – William Dalrymple
Någon som har läst? Jag hade inte ens hört talas om dom, men jag blev väldigt nyfiken!
Ombyte förnöjer
Poliser och jordgubbar
Söndagsmys med årets första jordgubbar (inte svenska så klart, men de var jättegoda i alla fall!) framför den nya polisserien Rookie blue. Måste säga att serien verkar lovande. En trevlig polisserie liksom. Inget mer, inget mindre. Men ibland är det allt som behövs!
Jag håller fortfarande på att läsa Auto da Fay av Fey Weldon, och den är alldeles underbar! Jag njuter av varje ord. Läser sakta och bara tar in. Njuter. Och på detta språk har hon dessutom haft ett väldigt händelserikt liv som hon skriver om och som det är väldigt spännande att få följa. Mer om boken kommer när jag läst ut den…
The Kennedys
Om en knapp timme visar svt den andra delen av The Kennedys. Ni missar väl inte den? Jag såg första avsnittet och gillade det starkt! Jag älskar att de inte bara skönmålar allt och alla. Kennedyfamiljen känns som riktiga människor med alla sina fel och brister, jag vågar till och med säga att jag är mer fascinerad av dom nu, när inte allt är så himlans bra och perfekt. En stor eloge också till ALLA skådespelare som gör det otroligt bra. De har verkligen lyckats få till känslan och stilen och fångat familjen Kennedys essens (det känns så för mig i alla fall). Även utseendemässigt är flera av dom skrämmande lika!
Har du sett den? Vad tycker du om den? Den har ju väckt ganska starka känslor i USA…
En fredag i läsandets tecken
Döden skall du tåla – Karin Fossum
Har du inte läst Karin Fossum tycker jag absolut att du ska göra det. Hon är en bra författare som skriver bra böcker som många gillar och som förtjänar att uppmärksammas. Läs henne du också!
Ett litet experiment
Orange Prize for Fiction 2011, den korta listan
The shortlist för Orange Prize for Fiction 2011 är idag utnämnda. Titta in på deras sida eller på min sida här på bloggen för att se vilka de lyckliga sex är. Det här är priset jag gillar mest och där jag är mest sugen på att läsa böckerna som nomineras och/eller vinner. Har dock inte läst någon av dessa böcker än. Har du?
Gårdagens strapatser
Medicinen – Hans Koppel
Johanna är en frånskild tvåbarnsmamma. Hon jobbar på en tidning där hon skriver om resor. Johanna har svårt att säga ifrån till folk och har en tendens att bara följa med och göra det andra förväntar sig av henne. En dag lovar hon sina barn lite för mycket. Hon lovar dom en utlandsresa. För att få råd med detta behöver hon pengar, men hon vet inte hur hon ska skaffa dom, tills hon får reda på att man kan få pengar för att vara försöksperson till en ny medicin. Medicinen får dock effekter som hon inte hade kunnat ana.
För en gångs skull skriver jag ganska mycket om handlingen (men inte mer än vad de ger bort på baksidan av boken). Men boken är ju faktiskt bara på 162 sidor, så det är svårt att säga vad den handlar om utan att ge lite för mycket information. I vilket fall så är det inte nödvändigtvis handlingen som är anledningen till att man ska läsa den här boken, utan det är för språkets skull. Jag gillar humorn, jag sitter och småmyser hela boken igenom.
Den gick väldans snabbt att läsa ut vilket jag tycker är lite synd. Jag tycker den är lite för kort. Jag hade gärna sett den i alla fall 100 sidor längre.
Det här är en söt liten bok och jag kommer definitivt att läsa fler böcker av författaren. Har hört mycket gott om Vi i villa, så det blir nog den nästa gång.
Jönköping i mitt hjärta
På bloggen Försök att inte se så snygg ut tycker jag att A.M.O gör ett bra jobb med att framhäva det fina med sin stad Umeå. Så, nu börjar kampanjen Älska Jönköping på den här, min blogg. Än så länge har jag inte stött på någon bokbloggare (eller annan bloggare) som bor i Jönköping, denna vackraste av vackra städer. Jag menar, bara en sådan sak som den fina vätterstranden. Eller HV. Eller Ica Maxi… Ja ja, i alla fall… Nu ber jag er jönköpingsbor: Gör er hörda! Var stolta! Och kommentera gärna här nedan om att ni finns så jag kan hitta till er.
Ni missar väl inte Talang 2011 ikväll. De befinner sig i den mycket talangfulla staden Jönköping!
Recensionsexemplar ska deklareras. Men hur??
Vilket krångel det har varit med skatten och deklarationen i år. Recensionsexemplar räknas tydligen som en inkomst som ska redovisas av oss bloggare och förlagen. Jag har dock inte fått reda på hur man gör när man gör detta. Skatteverket har inte varit lätta att få några svar av. Allt man får är länkar till olika broschyrer som jag inte förstår någonting av, och att man sedan får olika svar av olika personer underlättar inte heller. När man frågar exakt hur man ska göra får man inte heller några svar. Gah! Grr! Jag blir så frustrerad!
Så kom jag att tänka på att jag ju inte kan vara ensam om att sitta i den här sitsen. Hur gör ni? Kan någon vara snäll att förklara på svenska hur det här går till egentligen!??
Fågeln som vrider upp världen – Haruki Murakami
Huvudpersonen i boken heter Toru Okada. Han bor i Tokyo med sin fru Kumiko. En dag försvinner deras katt. Toru får några skumma telefonsamtal av någon kvinna vars röst han inte känner igen. Plötsligt lever Toru i vad som verkar vara en annan värld. Det händer många konstiga saker och han träffar flera personer han inte tidigare träffat och vi får ta del av även deras levnadshistoria.
Det här är en svår bok att säga vad den handlar om. Jag vill nog inte prata mer om handlingen än så. Däremot kan ni här läsa några av frågorna jag ställde till mig själv ett par hundra sidor in i boken. Eller här om en av de läskigaste scenerna jag har läst.
Boken påminner mig om lost. Inte i rena handlingar, men just det här att det händer saker som man inte riktigt förstår. Sedan, likt tv-serien, får man inte för många svar på alla frågor som dyker upp. Jag har inte bestämt mig än om jag gillar det, eller om jag tycker det är grymt frustrerande.
Boken i helhet är en av de bästa böckerna jag har läst. Den har allt. Och då menar jag ALLT. Jag älskar när Murakami skriver om vardagen och nuet, men jag älskar också tillbakablickarna man får, av kriget bland annat. (I vanliga fall när jag läser en bok brukar jag gilla en tidsperiod bäst, som jag helst läser om, men här gillar jag som sagt båda sorter. Jag blir glad när han skriver om nuet, och jag blir glad när vi får gå bakåt i tiden.) Jag gillar när vi får följa Torus tankar, men jag gillar också när det kommer in andra karaktärer som berättar sina historier och upplevelser. Jag älskar hela boken och allt i den.
Det finns hur mycket som helst att diskutera när det kommer till den här boken, men man måste ju sluta någonstans och jag väljer att sluta här; med orden ”läs den här boken!” och ”jag har hittat en till favoritförfattare!”.
FÄÄÄÄRDIIIG!!!!!!
Japp. Då var Fågeln som vrider upp världen av käre Murakami utläst. Kommer mer om den senare… *sämsta cliffhangern någonsin*
Boktips ända från Amerikat!
Jag fick möjligheten för ett tag sedan att fråga en person i Amerikat vad hon läst på sistone och vad det talas om där. Hon skrev tillbaka att dessa var de bästa hennes book club hade läst den senaste tiden:
The Help by Kathryn Stockett
Hotel on the Corner of Bitter and Sweet by Jamie Ford
The Immortal Life of Henrietta Lacks by Rebecca Skloot
The Traveler’s Gift by Andy Andrews
The Help är ju omtalad här också och jag har den hemma (än så länge oläst) med de andra tre hade jag inte hört talas om. Efter att ha sökt lite om dom på nätet måste jag säga att de verkar intressanta och jag kommer absolut att läsa dom. Måste bara köpa som först 🙂
Känner du igen böckerna? Eller du kanske rent av har läst några av dom? Vad tyckte du om dom i så fall?
En hondjävuls liv och lustar – Fay Weldon
![]() |
rec.ex. |
Ruth bor i förorten med sin make och två barn. Ruth är lite för stor, alldeles för klumpig och allmänt oattraktiv. Ruths make är otrogen. Han är otrogen med Mary Fisher som äter lax och dricker champagne, är vacker och charmig, och vet hur man för sig i det sociala livet. Ruths make lämnar Ruth och flyttar in hos Mary Fisher som bor i ett fyrtorn vid havet. Kvar sitter Ruth i förorten med sina två barn och husdjur med ett hus hon inte har råd med. Det är då hon bestämmer sig. Folk ska inte få köra med henne mer. Det är dags att sluta vara passiv och att ta sitt öde i egna händer.
En underbar historia där Ruths hämnd står i centrum utvecklar sig. (Vad roligt det är att läsa om hämnd! Någon som känner till någon annan bok med liknande tema?) Ruth är väldigt påhittig i sina hämndaktioner och jag sitter och småfnissar mig igenom boken och hennes bravader.
I boken får vi möta många olika personer som Ruth kommer i kontakt med. Rika, fattiga, mäktiga, maktlösa, självständiga, beroende. Alla de sorter. Det är en av sakerna jag verkligen gillar med den här boken, vi får träffa så många olika personer och lära känna dom. Även om det inte skrivs så mycket om varje person känns de ändå som riktiga och framför allt komplexa människor som jag bryr mig om. (En del av dom i alla fall…) Ruth befinner sig också på flera väldigt olika platser vilket också är väldigt intressant. Att se hur till exempel äldreomsorgen fungerar, men framför allt vilka brister det finns. (Vill inte berätta för mycket om personerna och platserna då jag inte vill förstöra läsupplevelsen för någon annan som ännu inte läst boken.)
Jag förstår att det här har blivit en klassiker. Det finns så mycket man kan diskutera i den här boken! Så mycket intressant. Det är skrivet på ett lättillgångligt sätt och jag trivs med karaktärerna. För att inte tala om fyren. Så skulle jag kunna tänka mig att bo.
Jag gillar den här boken. Den är en fin läsupplevelse. Läs den du också!
Här kan du läsa vad några andra bloggare tyckt om boken:
Malin Johansson – skriver mycket, läser mer
Anna Johansson (hos En bokcirkel för alla)
Bokomaten
Du kan köpa den hos bokus eller adlibris.
Dagens läsning
Idag har jag läst ut En hondjävuls liv och lustar av Weldon. (Jag återkommer med en recension lite senare.) Nu håller jag således bara på med en bok. Allt är som det ska igen 🙂 Har väl en 120 sidor kvar nu i Fågeln som vrider upp världen av Murakami och det ska bli väldigt intressant att se hur den boken kommer sluta. Jag kan knappt bärga mig. Hoppas hoppas att slutet blir storslaget och vridet och totalt oväntat!
Utmanar kvantiteten kvaliteten?
Boktokig skriver idag ett inlägg om hennes läslista som bara växer och växer. Jag kan inte annat än att hålla med. Min växer dagligen och jag kommer aldrig att hinna läsa alla böcker jag skulle vilja. Har tänkt lite på det här ett tag. I dagens samhälle tar vi för givet att det finns böcker (gäller egentligen all media; filmer, musik, tv-serier m.m.), som vi antingen kan köpa eller låna på bibliotek, och att det finns nästan ett oändligt stort antal titlar. Det är inte många år sedan (historiskt sett) som böcker inte fanns i de kvantiteter de finns i idag. Tanken att man bara hade ett visst antal böcker hemma, och hade man läst alla, ja då var det omläsning som gällde. Det var en stor händelse när man köpte hem en ny bok.
Att synsättet på läsning och böcker har förändrats under tidens gång är självklart, det intressanta är att fundera på hur det förändrats. Vi går miste om en del när vi kanske inte sjunker lika djupt i varje bok och analyserar varendaste liten mening. Samtidigt som det låter intressant och lockande låter det också tråkigt och jättetrisst. Om jag skulle få välja skulle jag helst vilja ha det som vi har det idag, fler böcker än jag någonsin kommer hinna läsa, men samtidigt blir jag ibland lite stressad av den tanken. Och har kvaliteten blivit lidande på grund av kvantiteten? Hur känner ni?
Värsta mardrömmen. Någonsin.
Jag kan inte få scenen i Fågeln som vrider upp världen där några män korsar floden och tar sig över till fel sida av gränsen ur huvudet. Ni som läst denna bok av Murakami vet vad jag pratar om. (SPOILER!) Scenen jag tänker på är när en man blir flådd levande. Vilken stark scen det var, och så bildligt beskrivet. Jag såg hela scenen framför mig, jag hörde ropen, skriken av smärta. Detta var en av de otäckaste scener jag läst. Eller sett på film för den delen. Och hur mannen sedan såg ut. Utan skinn. Brr, vad läskigt! Kan verkligen inte få den scenen ur huvudet.
Vad har ni upplevt för läskiga scener i böcker? Någon speciell som sticker ut? (Skriv gärna om det är en spoiler i svaret eller inte. Utifall jag inte har läst boken än men har tänkt att göra det. Tack.)
Det här med metaforer
Jag läste det här inlägget hos Sophie på Projekt Pretto. Där nämner hon bland annat att hon inte funderar nämnvärt över metaforer när hon läser en bok, utan att hon läser texten ganska rätt upp och ner. Jag kan inte mer än instämma. Men jag vågar nog säga att jag är sämre än hon på det här med metaforer. Jag har aldrig förstått grejen. Jag blir mest frustrerad och irriterad. Liknelser och underliggande meningar är underbara i böcker, men det här med metaforer. ”Havet står för tiden, stranden för jorden, solen för kärleken och snäckorna för döden.” Grrr. Jag är den första att erkänna att jag sällan (typ aldrig) snappar upp sådana metaforer. Samma sak i musik. ”Molnen står för kokain.” Grrr! Och en sak till. Jag gillar inte när folk säger typ ”Ja, men fågeln stod ju för hennes relation till sin syster, fattar du väl!?” Nej, det fattade jag kanske inte. GRRRR!!!
Gårdagens bokinköp
Är man smålänning så är man
Jag gillar att leva i en värld där man kan köpa 12 böcker för 190 kronor. Älskar myrornas. De hade många intressanta och en hel del relativt nya titlar. Vilken lyx det är att bara plocka armarna fulla med böcker utan att ängslas över priset. Mer om vilka böcker vi pratar om kommer i helgen.