Mitt första rec.ex.

Jag har blivit kontaktad av Eva Wiklund som är författare och har skrivit boken Jag kommer sen… Hon undrade om jag var intresserad av ett rec.ex. och det är jag ju. Mitt första rec.ex.! Jag har inte frågat efter några innan, men när hon tog kontakt med mig och jag såg att den handlade om branden i Göteborg 1998 så blev jag nyfiken. Jag var själv tonåring då det brann och jag kommer ihåg hur otäckt och framför allt sorgligt jag tyckte att det var. Alla dessa människor, en del i samma ålder som jag, som var med om något så panikartat och hemskt. Jag tog det ganska hårt vet jag och tänkte att det kunde ju hänt mig och mina kompisar. Jag har ännu inte läst någon bok om branden, men nu, nu är det dags. Snart kommer boken hem och jag väntar snällt (om än otåligt!) vid min brevlåda.

Bokbloggsjerka

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika var jag helst läser någonstans.

Egentligen kan jag läsa nästan var som helst. Jag har alltid med mig en bok vart  jag än går. Även om jag vet att jag inte kommer få tillfälle att läsa. Men det är en sorts trygghet att ha en med sig. Man vet ju aldrig vad som händer. Även hemma går jag runt med boken.

Om jag är hemma kan jag sitta i min lilla gungstol jag har. Där sitter jag gärna om jag dricker kaffe eller te samtidigt som jag läser. Soffan är en favoritplats. Lite kuddar och en filt. Mysigt! Sängen är den andra favoritplatsen. Även där med flera kuddar, och med täcket som värmer.

Huvudsaken är nog egentligen att sitta eller ligga så jag har det skönt, så jag inte behöver tänka så mycket på omvärlden utan bara kan försvinna in i bokens värld.

Kallocain – Karin Boye

Den här underbara lilla boken handlar om kemisten Leo Kall som uppfinner Kallocainet. En vätska man sprutar in i blodet och som gör att man talar total sanning. Leo Kall bor med sin fru och sina tre barn i Kemistaden nr 4 i Världsstaten. Individen har här inget egenvärde, utan fungerar bara som en del i det stora hela, där det viktigaste av allt är Staten. Man måste vara beredd att ge staten sitt allt. Sitt slit, sin själ, sina barn. Inget för egen vinnings skull, och allt ska göras med ett leende på läpparna. Det enda människan har haft ifred är sina tankar, men inte nu längre. Nu när Kallocainet är uppfunnit kan staten få tillgång även till dem.

Boken börjar med ett förord av Jerker Virdborg som var väldigt fint och som tillförde mycket för min läsning och tolkning av boken. Han berättar om Karin Boyes resa till Sovjetunionen 1928 och hennes tankar under och efter resan, och hur den konventionella läsningen av boken är att se den som en politisk varning. En annan tolkning skriver Virdborg är att se boken utifrån att Boye genomgått psykoanalys och hennes kamp med att hon var bisexuell då homosexuella handlingar var straffbara i Sverige. Han skriver (på sidan IX):

”Hon övergav dock aldrig sin dröm om att det trots allt måste finnas en möjlighet att i humanismens namn möta andra människor utan rustning, utan förklädnader eller förställning.

Även i hennes roman finns en avgörande och besläktad motsättning: det värsta tänkbara hotet, det vill säga att Världsstatens polismakt med hjälp av kallocainet kommer att kunna läsa alla människors tankar, innebär också den underbarast tänkbara räddningen – ifall alla tillåts vara fullständigt uppriktiga behöver ingen längre vara rädd. Giftet och drogen är i själva verket en läkande medicin, ett serum. Och dystopin – en utopi.”

Och det är det här sista sättet han beskriver som berörde mig lite extra. Hela boken tänkte jag på just denna mening ”och dystopin – en utopi”. Jag gillar tanken, det är otroligt slående och ju mer jag läser, desto mer stämmer det.

Jag älskade den här boken! Språket är otroligt fint och den är spännande rakt igenom. När jag väl hade börjat läsa kunde jag inte sluta. En liten pärla, men ack så fin och framför allt; tänkvärd.

Det här var den andra boken jag läser i läsutmaningen Svenska klassiker.

Du kan köpa boken på bokus eller adlibris.

 

 

Bokgeografi – Mexiko

Jag jobbar mig ikapp i Lindas (på bloggen Enligt O) bokgeografi. Jag ligger nu bara en vecka efter, så jag börjar se ljuset i tunneln. Nu tittar jag närmare på Mexiko!

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Mexiko eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Jag kommer inte på någon här, jag har googlat men hittar mest författare jag inte känner igen, och om någon bok jag läst utspelar sig i Mexiko, det gör det säkert, men jag kommer inte på någon…

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Mexiko. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Okej, det här var inte ett lätt land. Jag väljer därför här en författare vars böcker jag inte läst, men jag har sett några filmer där han har skrivit manuset. Författaren är Guillermo Arriaga, och filmerna är 21 grams (av Alejandro González Iñárritu) och Babel (även den av Alejandro González Iñárritu). (21 grams har jag skrivit lite om här) Två filmer jag verkligen gillar!

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Mexiko, som du inte läst, men är nyfiken på.

Nobelpristagaren Octavio Paz har jag inte läst. Jag vet inte så mycket om honom och hans författarskap, så jag vet inte om jag verkligen vill läsa honom för något annat skäl än att man vill läsa alla nobelprisvinnare (fast det aldrig kommer att ske).

Som en twistpåse – lite av varje

Igår hämtade jag ut det här bokpaketet med fem väldigt olika böcker i. Jag vill bara hugga in på en gång, men jag får faktiskt läsa färdigt de två jag håller på med först annars kommer det bara bli pannkaka av alltihopa.

Agnes Grey – Anne Brontë
Flickan med glasfötter – Ali Shaw
Villebråd – Richard Montanari
Yarden – Kristian Lundberg
Pennskaftet – Elin Wägner

Jag har läst Charlotte och Emily Brontë, så nu är det Anne kvar. Flickan med glasfötter och Yarden har jag läst många, många hyllande recensioner och inlägg om av andra bokbloggare, så nu när de kommit på pocket var det ju bara att slå till. Jag har längtat! Villebråd är den tredje romanen om Jessica Balzano och Kevin Byrne, och eftersom jag gillade de andra två klickade jag nu hem även den tredje. Kan vara lite mysigt nu till jul med lite spänning och mord. Elin Wägners Pennskaftet ska jag läsa till läsutmaningen Svenska klassiker.

Nu ska jag sätta mig och läsa lite, så jag snart kan börja läsa de här godbitarna 🙂

Vad smickrad jag blir

Nu har jag hittat ett till Cherry on Top Award som var till mig. Sara på bloggen En lärares andrum är den skyldiga. Tack Sara! Hon bollade tillbaka efter att jag gett henne awardet, och om jag inte hade anat en evighetscirkel hade jag gärna gett det till dig tillbaka igen! 🙂

Sara har en väldigt fin blogg med en fantastisk boksmak (samma som jag ;)) och har ni inte varit inne på hennes blogg tycker jag absolut att ni ska titta in där!

Det kan aldrig bli för mycket av det goda

Jag har fått awarden Cherry on Top igen. Den här gången av Zachan, vars blogg du hittar här. Jag har redan skrivit ett inlägg där jag skrivit mina författare och tipsat om fem andra bloggar, men jag vill ändå skriva ett inlägg och tacka Zachan för att hon gav priset till mig. Hon har en trevlig blogg med bra inlägg, och jag är med i hennes läsutmaning Svenska klassiker.

Jag erkänner att jag bara läst ut en av fyra, som jag tog på mig att läsa. Jag har satt ett slutdatum till jul, så nu börjar det bli dags att verkligen ta tag i den. För ett tag sedan läste jag Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf. Sedan har jag varit lite dålig på att läsa till den här utmaningen, men nu i helgen har jag börjat läsa Kallocain av Karin Boye. Sedan har jag tänkt att läsa Doktor Glas av Hjalmar Söderberg och en bok till som borde komma på posten nu i dagarna. (Snacka om cliffhanger!! Hahaha…)

Bokfrågornas ABC – del 22

Det börjar närma sig slutet på Lindas Bokfrågornas ABC. Nu är vi på bokstaven V.

1. Väder är centralt i vårt avlånga land. Vissa dagar har vi fått pröva på alla årstider under samma dag. Har du läst någon bok där vädret har stor betydelse?

Här måste jag vara tråkig och säga att jag inte kommer på någon.

2. Berätta om en bok som faller inom den ganska spretiga genren världslitteratur! Vad tycker du förresten om att kalla det en genre?

Jag ser att begreppet ibland används, men jag har aldrig använt det. Tycker nog att det finns bättre genrer att dela upp litteratur i. Genrer som säger mer om boken.

3. Har du läst någon bok som utspelar sig i eller vid något av världshaven?

Det blir flera tråkiga svar idag. Inte vad jag kan komma på….

4. Vänskap är viktigt. Det är också ett vanligt tema i böcker. Vilken bok har du läst som berättar om en speciell vänskap?

Stephen Kings Det (som jag skrivit om här) handlar om ett kompisgäng som lär känna varandra när de är små och återses när de är vuxna. Det är en väldigt speciell vänskap dem emellan. Speciell på flera olika sätt…

30 roliga minuter är bättre än inga roliga minuter

Lördagsunderhållningen på tv är inte mycket att ha. Jag älskar i och för sig att höra Petters versioner i programmet Så mycket bättre, men annars vet jag inte. Musiken i Så mycket bättre tycker jag är kul att höra, men deras aktiviteter och allt det hade jag kunnat skippa. Resultatet blir att jag ofta har datorn på samtidigt.

Har man tur går det någon film som man inte har sett allt för många gånger de senaste åren.

Men sedan kommer det. Höjdpunkten. Robins! Just ikväll med Håkan Hellström, som var helt fantastiskt rolig ikväll. Det är nog Robin som gör det. Alla intervjuer blir roliga. Jag har varit svag för Robins! sedan det startade och jag hoppas det kommer gå länge. Kul också med en svensk (eller ja, skåning) som lyckas göra en så bra och rolig talkshow.

Måste löpa hela linan ut

Ibland när jag har börjat i en bok som börjar kännas seg att läsa ut har jag ändå svårt för att lägga den ifrån mig. Det behöver inte betyda att den är dålig, det kan även vara mitt humör och vad jag råkar vara eller inte vara sugen på. Då tänker jag att om jag inte läser ut den nu kommer jag aldrig att läsa ut den. Men ibland känner jag att det är dumt. Om man inte tycker om en bok är det ju inte omoraliskt eller olagligt att inte läsa ut den. Men det är ju så svårt att inte läsa ut en bok jag har påbörjat. Jag menar, tänk om den på de nästa tio sidorna gör värsta vändningen och helt plötsligt är jag helt fast. (Det händer inte så ofta, men det gäller att hålla hoppet uppe. Eller hur?!?)

Bokgeografi – Danmark

Lindas bokgeografi är nu i Danmark. Hmm, hur många länder är det det finns i världen egentligen? Har ingen riktig koll på det känner jag, men än kan jag nog känna mig lugn. Länderna tar nog inte slut för Linda riktigt än.

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Danmark eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Jag har läst trilogin Hanne-Vibeke Holst skrivit om journalisten Therese Skårup; Thereses tillstånd, Det verkliga livet och En lycklig kvinna. Det var ett tag sedan jag läste dom nu, men jag vet att jag gillade dom mycket.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Danmark. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Jag har ännu inte läst Carsten Jensen, men jag tror verkligen jag kommer att gilla hans Vi, de drunknade. Men som sagt, det återstår att se…

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Danmark, som du inte läst, men är nyfiken på.

Suzanne Brøgger har jag inte läst något av, men det är ett sådant där namn som dyker upp lite här och där och som jag blir lite nyfiken på.

Bokgeografi – Skottland

Jag vet att jag ligger lite efter i Lindas bokgeografi, men jag tycker det är så kul och intressant för mig själv att kolla upp vad det finns för böcker och författare från ett av henne valt land. Många gånger vet jag inte var författare kommer ifrån, så jag googlar flitigt. Får se vad för författare det blir denna gång när landet är Skottland.

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Skottland eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Jag läste Garnethill-trilogin av Denise Mina för ett par år sedan. Jag gillade vad jag såg och nu är jag sugen på hennes böcker om Paddy Meehan.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Skottland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Ian Rankin är en skotsk författare som jag läst några deckare av. Hans mest kända karaktär är Rebus.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Skottland, som du inte läst, men är nyfiken på.

Jag läste nyss en recension (som du kan läsa här) skriven av Annika på hennes blogg (som du hittar här) om en av Val McDermids böcker. Jag skrev även till henne att det här är en författare jag varit sugen på länge, och nu är det nog snart dags att beställa hem ett exemplar. Men jag måste ju börja med första boken i en serie, och jag är sugen på böckerna om Carol Jordan och Tony Hill tror jag. De börjar med Sjöjungfrun sjöng sin sång. (Först idag jag insett att Val McDermid är en kvinna, by the way….)

Bokfrågornas ABC – del 21

Mina svar på Lindas frågor på bokstaven U kommer här:

1. Vilken ungdomsbok skulle du rekommendera till vuxna läsare?

Jag läser inte så mycket ungdomsböcker, men Hungerspelen av Suzanne Collins har jag läst (och skrivit lite om här), och älskade den, så den tipsar jag om till alla.

2. Finns det några böcker som du undviker?

Det finns genrer jag läser mer av och vissa jag läser mindre av, men en sorts bok jag aldrig läst är Harlequin, och jag är inte sugen på dom heller… Sci-fi har jag inte heller läst så mycket, men den genren är jag mer benägen att prova.

3. Berätta om en riktigt underhållande bok!

Jag tyckte att Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson var underhållande. Inte nödvändigtvis på ett skratta rakt ut och klappa sig själv på knäna-sätt, men sådär så jag satt och smålog. Både när jag läste och efter jag läst den.

4. Och slutligen vill jag att du tipsar om en bok som är alldeles underbar!

Oj, det finns flera. Men tre som jag har skrivit om på bloggen är Den hemliga historien av Donna Tartt, En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie och Precious av Sapphire. (Klicka på titeln i fråga för att se vad jag skrivit om boken.) Jag älskade var och en, och alla på sitt sätt.

Bokbloggsjerka

Det är väldigt roligt och intressant att vara med i Annikas bokbloggsjerka. Först svarar jag på en fråga på min blogg, sedan kollar jag runt vad andra bloggare har svarat. Jag har på detta sätt hittat flera nya bloggar som jag följer, och det har blivit en del intressanta diskussioner. Om du inte har varit med, prova du också!

Den här veckan är frågan om jag alltid börjar på första boken i en serie, eller om jag kan hoppa på var som helst.

Jag MÅSTE börja från början. Vet inte varför, men jag kan inte hoppa över böcker som det är meningen att man ska läsa i följd. Inte ens om jag inte är sugen på att läsa de första böckerna. Då tvingar jag mig igenom dom.

Kanske inget jättebra system, och det kan bli lite jobbigt när det kommer till deckare då det ofta är många böcker med samma huvudkaraktärer. Även där måste jag läsa dom i ordning. Det kan bli ganska många böcker. Men ofta ångrar jag inte att jag börjar från början. Två författare jag gladeligen läser alla böcker av, och läser dom i rätt ordning, är Arne Dahls och Anne Holts böcker. Det känns som att jag får ut mer av böckerna om jag läst de tidigare delarna innan. (Även om jag kanske inte allltid kommer ihåg vad de har handlat om….)

Bokfrågornas ABC – del 20

Det är dags för mina svar på Lindas frågor på bokstaven T.

1. Berätta om en bok som handlar om turism!

I böckerna Smultron och svek och Vinbär och vemod (det finns fler böcker i samma La Stella-serie men det är de här två jag har läst) jobbar Liselotte på en resebyrå. Jag vet att jag i boken fick känslan ”Åh, va intressant, det låter ju riktigt roligt”. Böcker har en tendens att kunna ge mig sådana känslor inför olika yrken (som jag annars inte är speciellt intresserad av).

2. Jag har funderat en del kring trender inom litteraturen. När man studerar litteraturhistoria talas om olika stilar som romantik, naturalism och modernism. Vilka trender skulle du säga karaktäriserar litteraturen just nu?

Jag skrev nyligen ett inlägg om misär-litteraturen som är så stor just nu och har varit det ganska länge. De tog upp ämnet på babel och de tre kraven för att det ska räknas som mis-lit är ett överjävligt liv, lyckligt slut, och den ska vara sann.

3. Vilken är din favorittitel?

Det finns många fina titlar, men en jag gillar både som bok och titel är; Tillsammans är man mindre ensam (Anna Gavalda). Hundra år av ensamhet (Gabriel Garcia Márquez) är också en fin titel, men jag har inte läst den boken ännu. Den ligger dock här hemma orange och fin och väntar på sin tur.

4. Berätta om en bok där tillfälligheter spelar stor roll.

Nu kanske mitt svar blir lite fel, för jag väljer här en bok jag inte har läst, men om jag fattat saken rätt spelar tillfälligheter en stor roll i Tärningsspelaren av Luke Rhinehart.

Jane Eyre – Charlotte Brontë

Vilken bok det här är! Jag förstår att den är en klassiker. Jag älskar boken, jag älskar Jane, jag älskar mr Rochester, jag älskar alltihopa. Jag gillar hur Brontë beskriver utseendena på folk. Så här står det på s. 398:

”Ansiktet drog blicken till sig, det var som ett grekiskt konstverk med alldeles rena drag, en rak, klassisk näsa och en atenares mun och haka. Det är faktiskt sällan en engelsmans ansikte kommer så nära de antika idealen.”

Härligt, eller hur!? Inte för att jag vet hur en atenares mun och haka ser ut, men det ser säkert bra ut. Det här var en underbar bok med underbara karaktärer, underbara miljöer och den har ett underbart språk. Det är intressant att se hur lite människan har förändrats trots stora skillnader i vårat samhälle, med bilar, datorer, internet, mobiltelefoner osv. Hur våra känslor och tankar om naturen och varandra ser precis likadana ut idag, 150 år senare.

Jag är väldigt glad att jag läste den här boken, och jag kan säga redan nu att den kommer att läsas om och om igen. Av mig, och av många andra.

Köp den hos bokus eller adlibris!

With a cherry on top please!

 

Linda på bloggen Enligt O har gett mig en award. Cherry on Top Award närmare bestämt. Det värmde verkligen att hon gav ett till mig och min lilla blogg. Tack Linda! Jag blev jätteglad! Det värmde i hjärtat en mörk, tyst och regnig novemberkväll som denna.

3 författare som jag räknar till favoriter. Det är många och lite svårt att välja, men jag ska försöka inrikta mig på författare här som inte får så stor plats annars här på bloggen. (Det av skälet att om jag inte läst författaren nyligen blir det lätt att man glömmer av att diskutera dem.)

Paul Auster är en favorit för mig. Jag gillar alla de böcker jag läst. Han är otroligt duktig på att få ihop en riktigt bra historia som gärna slår knut på sig själv och vänds ut och in. Hans passion för att skriva och läsa glöder genom hans texter och jag blir alltid sugen på att skriva när jag läser honom. Orakelnatten är den som jag tror för stå som favoriten just nu.

Majgull Axelsson är också en favorit. Jag har ännu inte läst Aprilhäxan, men jag läste och älskade Den jag aldrig var. Den är favoriten av de jag har läst hittills.

Här bryter jag lite från min målsättning att skriva om sådana jag inte skriver om så mycket, men jag vill verkligen nämna Joyce Carol Oates här. Men (kanske) lite oväntat väljer jag här som min favorit Dödgrävarens dotter, och alltså inte Blonde.

Det är likadant här. Svårt att bara välja fem bloggar att ge detta award till, men här kommer de jag har valt.

A fraction of the web är en blogg jag är mycket fäst vid, och varit det ett bra tag nu. Det är alltid roliga, välskrivna, tänkvärda inlägg.

Kafka på jobbet är en underbar blogg som alla borde läsa.

En lärares andrum är en trevlig blogg som verkar ha en mycket trevlig bloggerska bakom tangenterna.

It’s a literary thing är en ganska ny blogg, mycket läsvärd och mysig.

Wind up women är kanske inga flitiga skrivare så att de gör inlägg varje dag, men inläggen som skrivs är genomtänkta och utförliga och bra. Helt klart att vänta på alltså.

Ni som har mottagit awarden har nu 4 små uppgifter.

1. Tacka den du har mottagit prisen ifrån.
2. Kopiera prismärket till din blogg.
3. Berätta vilka 3 författare du räknar bland dina favoriter, och nämn en favoritbok per författare.
4. Skicka awarden vidare till 5 mottagare som du tycker förtjänar den.

Lost in translation

Igår såg jag Sofia Coppolas Lost in translation. Jag vill minnas att jag har sett den innan, men jag minns inte riktigt. I alla fall, jag satt helt fängslad i cirka två timmar av denna film. Otroligt bra och otroligt snygg med oerhört bra prestationer av Bill Murray och Scarlett Johansson. Det är ingen film man ska se när man är rastlös då den är väldigt lugn och stillsam, men jag älskade den här filmen. En perfekt film att se en söndagseftermiddag!

Ett litet tillägg bara. (En liten SPOILER!) Jag är så mäkta trött på femtioåriga gubbar och trettioåriga tjejer som får romantiska känslor för varandra som om det är den mest naturliga sak i världen!

Bokbloggsjerka

Annika har idag ställt en ny fråga till veckans bokbloggsjerka. Hon undrar om jag använder ett betygssystem när jag recenserar böcker. Om ja, hur ser det då ut? Om nej, hur guidar jag mina läsare till vad jag tycker är bra/dåligt.

Något betygssystem har jag inte. Av olika anledningar. Ett är att jag själv inte bryr mig så mycket om en siffra, det betyder ingenting för mig. Jag läser hellre texten i recensioner. Ett annat skäl är att jag har en tendens att haka upp mig på vad jag ska sätta för betyg. Jag velar fram och tillbaka, den är en trea, nej, en fyra, nej, en trea. Ja, en trea. Och två dagar senare har jag ändrat mig igen…

Hur guidar jag mina läsare. Ja, jag skriver vad jag tycker om boken. Bra och dåligt. (Om det finns både bra och dåligt, ibland är det bara det ena.) Sedan brukar jag skriva om boken är toppenbra eller ett bottennapp. Annars tror (hoppas) jag att man får en känsla av vad jag tyckte om boken ändå. Och om jag är tveksam över boken och velar i mitt tycke om den hoppas jag det kommer fram också.

Spill signerad av Sigrid

Titta vad fin! Jag har vunnit Spill av Sigrid Combüchen av bokus. Den kom idag och muntrade upp min dag. Jag är en sådan som typ aldrig vinner när jag är med och tävlar, och nu fick jag vinna. Något jag verkligen ville ha också. En bok. Som jag tror är bra. Som är signerad. Yeey!!

Är det att vi gottar oss i andras misär?

Jag såg veckans Babel (här är babel på nätet) och det handlade bland annat om mis-lit. (Kort för misär-litteratur.) De senaste åren har böcker som Pojken som kallades Det och En blomma i Afrikas öken tagit över listor och försäljning. Det är inte böcker det talas så mycket om i bokbloggsvärlden, och jag vet egentligen inte varför. Eller, jag vet lite varför. Det verkar som att det är fler än jag som inte gillar den här sortens litteratur. Det finns en del bra böcker även i denna genre, men det är inte den genren jag helst läser. Men även om man läser den eller inte är det ju ett intressant fenomen! Hur kommer det sig att sådana här böcker funkar så bra? Vad är det i dom som lockar?

Babel listade tre saker som mis-lit-genren kräver. Överjävligt liv, lyckligt slut och den ska vara sann.

Okej, vi kan börja där. Hur ”sant” är det med alla dessa lyckliga slut? Att vilken smäll man än får av livet, så var det ”meningen” att det skulle hända och jag är glad att det hände, för nu har jag insett än det ena än det andra. Är det bara jag som känner att ibland är det vissa grejer som bara suger? Visst, man kanske växer som människa på köpet, men snacka om att leta efter en ”mening” och några ”muntra upp-ord” när man tar till den klyschan. Jag hade hellre levt utan den ”utväxten” av mig själv!

Åter till ämnet, vad beror det på att den här sortens litteratur lockar? I Babel pratade de om att man testar och utvecklar som empatiska känsla, och det håller jag med. Det är nog en del i det. Men sedan tror jag också det har med nyfikenhet att göra. Vi vill veta vad som hänt, och nästan ”gotta” oss i det. För att sedan kunna lägga boken och därmed det obehagliga ifrån oss. Är det någon sorts balans inom oss som behöver en del lycklig och en del elände? I perioder när jag har det bra i livet, då läser jag gärna sorgliga böcker och ser sorgliga filmer. När livet är lite tuffare ser och läser jag gärna mer lättsmälta, glada saker.

Läser vi mis-lit av samma anledning som vi kollar på skräckfilmer? Jag tror det. Och av samma anledning vi gillar bergochdal-banor. Vi gillar att bli skrämda när vi vet att det är under kontroll och inte på riktigt. Vi kan sluta när vi känner för det.

Ja, det var ingen enkel fråga det här! Finns kanske inget rätt eller fel som svar. Jag kan i alla fall konstatera att det inte finns något enkelt svar 🙂

Bokgeografi – Finland

Jag är nu framme i Finland i Lindas Bokgeografi.

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Finland eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Jag läste nyligen Baby Jane av den finländska författaren Sofi Oksanen. Jag gillade verkligen boken och den sitter fortfarande med sina klor i mig. Det var en mycket stark liten bok! Nu ser jag fram emot att läsa hennes andra böcker, Stalins kossor och Utrensning.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Finland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Arto Paasilinna är ju känd här i Sverige, bland annat för att hans böcker ska vara roliga. Jag har läst två av honom. Harens år och Kollektivt självmord. Kollektivt självmord läste jag först, och jag vet att jag gillade den. Den var faktiskt lite rolig. Sedan läste jag Harens år som det talas så varmt om, men den var jag inte alls lika förtjust i. Därför har det efter det inte blivit av att jag läst någon mer.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Finland, som du inte läst, men är nyfiken på.

Monika Fagerholm. Fagerholm är en finlandssvensk författare som jag ännu inte haft nöjet att läsa. Jag har Den amerikanska flickan och Glitterscenen i pocket här hemma olästa. Jag är väldigt sugen på dom och de ligger framme redo för att läsas, men jag är lite rädd. Rädd för att jag inte ska gilla lika mycket som alla andra. Mina förhoppningar är höga! Men också så gillar jag att spara lite på karamellen då jag tror att jag kommer älska henne. Och hennes böcker!

Bokgeografi – Japan

Jag ligger lite efter i Lindas bokgeografi, men här är mina svar på Japan.

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Japan eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Jag har ännu inte läst En geishas memoarer av Arthur Golden, men jag har sett filmen (av Rob Marshall) flera gånger. Jag brukar vilja läsa boken först, men här såg jag filmen först, och jag tror inte att det skadade. Jag älskar filmen! Nästan så jag är rädd att boken ska förstöra den… (Jag vet, tvärtom-världen!)

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Japan. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Fri av Natsuo Kirino utspelar sig i Japan. Jag köpte boken för två år sedan, har inte läst den ännu då den har fallit i glömska. Men nu, tack vare Bokgeografin kom jag på att jag hade den, så nu har den åkt fram till min att läsa-hög 🙂

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Japan, som du inte läst, men är nyfiken på.

Jag har ännu inte läst Haruki Murakami. Jag har Fågeln som vrider upp världen, och jag ser verkligen fram emot att läsa den. Jag tror jag kommer gilla den jättemycket. Jag är bara inte så sugen på en så tjock bok nu efter Stephen Kings Det som jag läste ut nyligen. (Jag har skrivit om den här.) Murakami är ju inte lite hypad i bokbloggosfären, så jag är lite rädd att han inte kommer leva upp till de extrema höjder hans författarskap har höjts till.

Oj, vad dålig jag har varit på att läsa japansk litteratur. Konstigt då jag sett en hel del filmer därifrån och jag är fascinerad av deras kultur. Men, än är det inte för sent för bättring 🙂

Bokfrågornas ABC – del 19

Vad fort det går. Veckorna bara rullar på och likadant gör Lindas Bokfrågornas ABC. Denna veckan är det bokstaven S.

1. Jag är en språknörd. Lika bra att erkänna att en boks språk har stor betydelse för vad jag tycker om den. Vilken författare har det bästa språket enligt dig?

Oj, det här var ingen lätt fråga… Jag vet faktiskt inte…

2. Det vimlar av syskon i böckernas värld. Vilka är dina favoriter?

Jag blev svag för tvillingarna i Chimamanda Ngozi Adichies bok En halv gul sol (som jag skrivit lite om här). Annars är ju en klassiker bröderna Lejonhjärta. Åh vad jag tyckte den var sorglig när jag var liten! Jag gillade också tvillingarna Camilla och Charles i Donna Tartts Den hemliga historien (som jag skrivit lite om här).

3. Sagor hör bandomen till, men funkar även för vuxna. Vilken saga tyckte du bäst om som barn? Har du samma favorit nu?

Jag har alltid varit svag för Astrid Lindgren. När jag var liten minns jag att jag hade Den stora boken om Emil, och en tjock bok med Madicken, och flera Pippi-böcker. Jag har inte läst de här böckerna på länge, men jag skulle gärna vilja. Jag är ganska säker på att de håller fortfarande!

4. Att författare gör spotifylistor som soundtracks till böcker är inte ovanligt. Gör ett soundtrack till en favoritbok. En låt, fem, tio eller kanske fler.
Jag brukar inte lyssna på sådana soundtracks, så jag vet inte riktigt vad det handlar om. En kul idé att sätta ihop en egen lista dock. Men det får tyvärr bli en annan dag.